Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - Ett bidrag till den svenska predikans historia. (J. Dellner, Sven Baelter. Uppsala 1916.) Anm. af Otto S. Holmdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
litteraturöfvf.rsikter
predikans beroende af framförallt utländsk prediko- och
uppbyggelse-litteratur. Undersökningen har omfattat ett 40-tal af B:s tryckta
predikningar, icke hälften af dessa, hvilka naturligtvis blott
utgjorde en bråkdel af hela hans produktion. I detta sammanhang
må blott framhållas önskvärdheten af att förf. gifvit en fullständig
förteckning på B:s tryckta predikningar. Detta hade då lämpligen
bort ske i källförteckningen. Vid läsningen af förf:s arbete känner
man ofta bristen af en dylik.
På grundval af förf:s undersökning kan den iakttagelsen
göras, att det råder en bestämd gradskillnad i beroendeförhållandet
mellan de af B. själf utgifna och de först efter hans död tryckta
predikningarna. Utaf dessa senare omfattar undersökningen ett
30-tal, af de förra blott ett io-tal, hvarvid dessa af B. själf utgifna
genomgående äro själfständigare och rörande hvilka endast i ytterst
ringa grad något verbalt beroende öfverhufvud låtit sig påvisa.
Detta förhållande, som ställer de tryckta predikningarnas beroende
af källor i ett gynnsammare ljus, hade af förf. bort tydligare
påpekas och öfverhufvud närmare undersökas.
Så intressanta de resultat än äro, som förf. härmed framlagt,
måste man dock beklaga, att förf. i allmänhet nöjer sig med att
uppvisa det rent formella och verbala beroendet. Frågan 0111 det
materiella inflytande, som resp. predikningar kunnat ha rönt af
sina källor eller om de tilläfventyrs skilja sig på någon väsentlig
punkt från dessa, lämnas i allmänhet obesvarad. I detta kapitel
gifves därför icke heller någon karaktäristik i egentlig mening af
B:s predikan.
I inledningen till kapitlet försöker förf. visserligen att gifva
en dylik karaktäristik, men den resulterar hufvudsakligen blott
i ett fastslående af vissa beröringspunkter med ortodoxi, pietism
m. fi. riktningar, som skapat en viss predikotyp. Och när förf.
härvid understundom fastslår släktskapen på grundval af upptäckta
källor, som användts af B., så kan däremot invändas, att ett äfven
verbalt beroende i mindre väsentliga punkter eller ifråga om loci
communes kan väl stå tillsammans med en materiell, väsentlig
själfständighet för öfrigt gentemot källan eller den riktning, den
representerar. Endast genom en analys af innehållet kan nämligen
ett materiellt beroende fastslås. Härvid framträder också starkt
en brist i själfva dispositionen, som låtit kapitlet om grundtankarna
stå alldeles fristående och utan sammanhang med detta sista
kapitel. — Ännu mer förvånande är uppställningen af detta, i hvilket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
