Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - Hj. Holmquist, Engelsk högkyrka, lågkyrka, frikyrka (anglikanism, puritanism, kongregationalism) i deras historiska tillkomst. Uppsala 1916. Anm. af D. Fehrman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anmälningar och granskningar
j>j
med hård predestinationslära, afsky för generalbaptisternas
ar-minianism och fordran på immersion.
En form af den organisationslösa Spiritualismen i England
vid denna tid är de s. k. seekers, en apokalyptisk strömning, som
liknar de senare Irvingianerna. På sista tiden har denna riktning
härledts ur holländsk spiritualism, rhijnsburgers, kollegialitet-.
De senare voro indirekt arftagare efter reformationstidens
spiri-tualister, Schwenckfeldt och Franck. Således skulle (Troeltsch
m. fi.) utvecklingskedjan gå i rak linje från Franck m. fi. genom
kollegianterna fram till seekers, som i sin ordning haft betydelse
såsom utgångspunkt för kväkarne. Holmquist visar emellertid,
att seekers’ åskådning måste vara 10 år äldre än kollegianterna.
Seekers och kollegianterna äro båda en hybridform af nästan
kvie-tistisk mystik, rationalism och sektanda med det förstnämnda
momentet som ledande. De ha sålunda utgått från samma
förutsättningar, men växt upp fullständigt oberoende af hvarandra.
Hvad kväkarne angår, är deras moderssköte icke blott seekers utan
äfven en annan med dem närbesläktad grupp, the scattered
(förskingrad) flock. Det gemensamma draget hos den
organisationslösa spiritualismen i England är tonvikten på Gud såsom ande,
på Kristus inom oss (hvilken gör den troende syndfri redan här
på jorden) i st. f. Kristus utanför oss, på det inre ordet i st. f. det
yttre, därför underskattas ock allt yttre såsom sakrament,
predikoämbete, kyrkoordningar m. m.
Holmquist sammanfattar resultatet af denna framställning
i ett grafiskt schema öfver frikyrkorörelsens genealogi, som med
stor åskådlighet uppdrager förbindelselinjerna mellan å ena sidan
rörelsens skilda utgångspunkter och å andra sidan de senare
ut-löparne. De själfständiga uppslag, som förf. afvunnit sitt
material, komma till synes icke minst på de punkter, där linjerna
brytas genom tillkommande nya insatser, hvilka dels stå i strid
mot, dels i växelverkan med hvarandra. Denna fullständigt
originella genealogi visar, hur det lyckats förf. att tillvarataga det inre
sammanhanget i utvecklingskedjan, samtidigt med det att han
följer hvarje förgrening ut till dess yttersta spets.
Carl I:s och Laud’s hänsynslösa katoliserande
antipresby-terianska reformpolitik i Skottland ledde 1639 till uppror och
återgång till de tidigare ordningarna. I England hade Laud
proklamerat kronans oinskränkta rätt öfver kyrkan såsom grundad i
Guds bud och naturrätten och edlig förpliktelse till kyrkans lära,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
