- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Adertonde årgången, 1917 /
16

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emil Liedgren. Wallins läroår som psalmdiktare 1806—12 (forts. och slut)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

58 E. LIEDGREN

svaga, bearbetningar efter Gamla psalmboken öfverensstämde föga
med det ideal af en psalmbok, han skisserat 1809.

Emellertid arbetade han vidare på förbättringen af sina egna
och Choraeus’ psalmer och ägnade sig äfven åt nydiktning. Redan
i slutet af augusti 1809 hade han i Journalen (n:o 20) låtit publicera
en omarbetning af G. Ps. 251 »En syndig man, som låg i syndsens
dvala». Den är på sitt sätt ståtlig nog men har intet kvar af den
blida viston, som kännetecknar originalet, utan utgör i stället en
dundrande förgängelsepredikan (de sex första stroferna), hvilken
afslutas med ett evangeliskt trösteord, en bön om nåd och en
önskan om bot och bättring (de tre sista stroferna).1 I n:r 2 för 1810
finns införd en Nyårs Psalm (»Det bistra år, som en gång flytt»),
hvilken liksom den i n:r 21 för samma år upptagna parafrasen af
Davids I5:de Psalm (»Ho är den som trött af striden») och den i
n:r 60 förekommande parafrasen af Davids 46. Psalm (»Wår Gud
är oss en wäldig borg») ingå i Wallins 1811 utgifna psalmhäfte. Om
alla dessa försök kan sägas, att de tyckas eftersträfva en mäktigare,
större ton och äfven äga en manligare diktion än hans tidigare,
vekare psalmer. En sådan förändring till större manlighet kan ju
äfven skönjas i hans samtidiga patriotiska poesi, såsom i det
föregående påpekats. Hvilka orsaker, som härtill medverkat, har jag
ock redan sökt ådagalägga. Nyårspsalmen är eljes rätt
medelmåttig, och parafrasen af 46. Psalmen visar, hur fullkomligt
främmande Wallin ännu är för det poetiska värdet i Luthers psalm:
hvarje spår af Olavus Petris öfversättning af »Ein feste Burg» är
nämligen utplånadt.2

I augusti 1811 är han färdig med det nya psalmhäftet
(Psalmer, Andra Fortsättningen). Företalet, dateradt den 19 augusti,
är ett nytt led i hans arbete på att förhala verkställigheten af det
Lindblomska förslaget. Här uttalar verkligen Wallin klart och
tydligt, att han ogillar »en stor del» af sina försök på grund af
»mognare erfarenhet», men på samma, gång yttrar han
förtröstansfullt och uppriktigt: »samma känsla, som hos mig ogillar mängden
af dessa försök, säger mig, att jag kan göra dem bättre, då tid och

1 I Jour. f. Litt. o. Th. 181 r, n:r 171 förekommer den i 1811 års
psalmhäfte äfven ingående psalmen »Högtlofwad ware Du, som jord och himmel
gjort i).

2 Wallin skrifver till Lindblom 1 juli 1811 (LSB): »N:o 56 (Vår Gud är
oss en väldig borg) har jag äfven omarbetat». Det är således hans mening,
att den nya bibelparafrasen skall ersätta Lutherpsalmen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:06:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1917/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free