Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emil Liedgren. Wallins läroår som psalmdiktare 1806—12 (forts. och slut)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
E. LIEDGREN
den 31 augusti 1811 skrifver till Leopold och sänder honom
»åtföljande lilla Brochure af mitt vanliga kram», klagar han öfver
att »Ärkebiskoppen är en alltför indulgent Domare, ty han säger
både att allt hvad jag gjort i den vägen är bra och allt hvad andra
gjort». Wallin framlägger sin tanke, att förslaget, innan det antages,
bör vara granskadt af svenska Akademien», och uttalar en önskan,
att »Herr Kanslirådet täcktes orda med honom [Ärkebiskopen]
härom, på det verket ej måtte aldeles förfuskas, ty det är, på
långt när, ej så färdigt som han tror. »* Och då han den 5 september
skickar sitt nya psalmhäfte till Lindblom, säger han uttryckligen,
att först »om ett eller 2:ne år » bristerna i Pastoralutskottets förslag
kunna väntas ha hunnit bli afhjälpta. »Min rena Enthusiasme för
saken, mitt höga begrepp om ett sådant verks beskaffenhet, mitt
ärliga nit för H. H. Ärkebiskoppens egen heder -—allt gör, att jag,
ännu på någon tid, med mina arbeten ej kan bidraga till en ny
Psalmboks utgifning. >;2 Dagen därpå skrifver Wallin i samma anda
till Tingstadius: »Hvarför skall ett sådant SekelsVerk förfuskas
genom onödig brådska, då det, under ett eller annat års dröjsmål,
kan hinna att åtminstone blifva försvarligt? Hvarför skola alla
mina Psalmer antagas, då jag sjelf ej blott ogillar dem, utan äfven
kan göra dem bättre, då jag får tid på mig?» Och han finner det
obegripligt, att »Creti och Pleti» skola anses användbara för ett
sådant verk som psalmdiktningen, »detta svåraste slag af vitterhet».
Såsom exempel på dåliga psalmister nämnas Linderholm och Elers.
(Däremot gillade han ännu Ödmanns psalmer och en del af Dahls
enligt förordet till psalmhäftet 1811.) Wallin hoppades emellertid,
att Tingstadius och Carl von Rosenstein skulle stödja hans
uppskofs-yrkande, hvilket också skedde.3
Ser man nu närmare på innehållet i 1811 års psalmhäfte, kan
det icke förnekas, att där visar sig en vacker höjning i Wallins
utvecklingskurva, ehuru denna höjning snarare faller inom det
este-tisk-konstnärliga än inom det religiösa området. Det råder i en del
af psalmerna från i8ri en grandiosare stämning, ett sublimare
patos än i hans tidigare försök: det vill synas, som skulle han nu ha
1 Wallins bref till Lindblom i Lindblomska brefsamlingen (LSB).
2 Wallins bref till Leopold i Brinkmanska arkivet å Trolle-Ljungby.
3 Brinkmanska arkivet, del I, sid. 318. Jfr. Wijkmark, Studier I, sid. 30 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
