Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - A. Gierow. Bidrag till det svenska militärkyrkoväsendets historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A. GIEROW
till sin Tjänstebok uppträdt till försvar för införandet af en
folkbeväpning i stället för besoldade arméer.1
Båda dessa riktningar afspeglas i Gustaf Vasas försvarspolitik.
Under befrielsekrigets senare del och under hans första
konungatid kan man spåra en bestämd obenägenhet hos honom mot
vädjan till allmogens landtvärnsskyldighet. I stället lägger han
hufvudvikten i fråga om landets försvar på de värfvade,
väsentligen utländska trupperna.
Redan i Västerås 1527 fäster han riksdagens uppmärksamhet
på den genomgripande förändring, som krigskonsten i utlandet
undergått, och nödvändigheten att offra mera på försvaret, än
fordom varit sed, »så frampt wij skolle bliffua wi] d oss när främmande
folck bjudher sigh her in »2, och kort därefter värfvas också utländskt
krigsfolk. I ett bref af 1535 till menige skatteallmogen angående
krigsgärd klarlägger han sitt betraktelsesätt af denna fråga. Han
skrifver: » - - för Huilckin tunge haffue wij (szedan Regimenthet
kom j våre hender) freist och friet ider, icke veliendes betunge ider
med nogre vtreszor vtan haffue j then stadh fåt oss fremande
krigx-folck, szom Rijgit kunne yttermere vara tiil bestondh, och the szom
vane äre, och alle theris dagar haffue vmgåt med krig och örlig»3,
och han utbyter nu sitt lagliga, på konungabalkens bud grundade
kraf på personlig krigstjänst mot fordran på en penninggärd till
truppernas underhåll. Samma år utfärdar han ock ett
»Stellinge-och Articla Breff» för sina värfvade utländska soldater.4
Rikets finanser, legotruppernas tygellöshet, svårigheter med
deras förläggning och den nya synpunkten af det för
nationalkänslan motbjudande uti att öfverlåta rikets försvar åt främmande,
dessa omständigheter samverkade till det omslag i konungens
försvarspolitik, hvilket kan dateras från mötet i Lödöse 1540. Från
denna tidpunkt bygger han sitt arbete för försvaret på principen
personlig skyldighet till krigstjänst. Vid riksdagen i Västerås 1544
ordnades närmare denna fråga, och från nu kan man i hans mili-
1 H. von Zwiedineck-sudenhorst : Motreformationeii i Tyskland
(i Världshistoria af Hans Hildebrand m.fi., del IV,sid.434.) — Att tillskrifva
Machiavelli uppfinningen af den allmänna värnpliktens idé torde dock vara
oriktigt. Jfr Erik Falk: Machiavelli och den allmänna värnplikten,
Stockholm 1916, sid. 19.
2 Westerås Recess. A. A. Stiernman: Alla Riksdagars och Mötens
beslut, Stockholm 1728, 1 del, sid. 65.
3 Dipl. Dalek. II n:r 519; se Riksregistr. 1535, sidd. 136 ff.
4 Riksregistr. 1535, sidd. 45 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
