Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - A. Gierow. Bidrag till det svenska militärkyrkoväsendets historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
114 A. GIEROW
Articklar för hans F: N. Krigzfolck, Hofmän och Knechter». Den
form, hvilken hertig Johan valt för sina artiklar, röjer pietet mot
faderns minne. De äro odaterade. Först 1604, då knappt femtonårig,
fick han löfte om det hertigdöme, som ingår i hans i krigsartiklarna
upptagna titulatur. De måste alltså hafva utfärdats vid en
tidpunkt, då hans farbroder Karls omarbetning af det tidigare
krigsartikelsmaterialet redan flera år varit gällande i Sverige. Detta
bekräftas ock af det förut omtalade fragmentet af »Extract» ur
gårdsrätterna, som uppger hertig Johans gårdsrätt, som torde vara
identisk med dessa krigsartiklar, vara utgifven 1608. Enligt
öfverskriften gälla de också icke blott krigs-, utan äfven hoffolk. Hit
hörande delar hafva följande lydelse.
»1. Till thet Förste, Efter thet alles wår Lycko oc wälfärdh
kommer af Gudh thenn Alzmechtigest, ther om honom åkallatt
och bedin warda bör, Så skall huar och Een Lefue och hålle sigh vdi
Gudz fruchtan, hans helige Ordh gerne höra och sigh skicka medh
åthäfuor ordh och gerningar såsom enn Christen ägnar oc bör.
2. Ther näst skall ock högeligen här medh wahra förbuditt
och befalatt att the svåra Eeder, sampt allehanda ohöfueligitt taal,
Der igenom Gudh warder förtörnatt skole afleggias som
altförmyckitt plägar brukas Gudz Nampn till en Stor wanähra widh
straf medh watn och Brödh i Järn och Fängelse, eller gifue the
fattige i Gudz Nampn efter som saken ähr till.
3. När Gudz ordh förkunnas om Söndagerne eller Andre
be-quemlige Tijder, och någre vthan skäligh förfall thz försummar,
skall straffas en dagh eller tuå i iärn och hächtilse, eller gifue the
fattige någott i Guds nampn.
4. Huilken som hafuer förachteligitt Tal om Gudz ordh och
Sacramente och gör spee och Begabban thär aff, eller ock elliest ther
medh lasteligen omgåår, straffes till liffuett medh mindre han af
Kong. Mtt: blifuer benådd och gör en vppenbar Bekennelse.»
Med Karl IX:s regeringstillträde togs efter de sista årtiondenas
stillastående eller tillbakagång ett betydelsefullt steg framåt i det
svenska krigsväsendets utveckling, i det att det första uppslaget till
indelningsverket eller det ständiga knektehållet, hvars tidigaste
form plägar gå under namnet den gamla ordinarie roteringen, gafs
genom ett på Karls förslag fattadt beslut i Linköping 1600, efter
hvilket militärprästens gärning erhåller en starkare betoning än tillförne.
En sådan tendens afspeglar sig för öfrigt redan 1 de af hertig Karl
1599 öfverarbetade krigsartiklarna. Dessa hafva följande ingress.
Karl IX och
krigsväsendet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
