Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - A. Gierow. Bidrag till det svenska militärkyrkoväsendets historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA MIT, tTÄRKYRKO VÄSENDETS HISTORIA
lydno stånda, altså skole
the och thesse- articklar och
konnungens bud at holla,
med vprechta händ bes werria.
och budh Wårt stånda, Altså
skole de och desse articlar
holla och medh oprächt hand
besväria.
hålla och Budh wårt stånda,
altså skole de ocli desse
Artiklar hålla, och medh
op-räckte Händer swäria effter
fölliande Eedh.
Gustaf II Adolfs militärkyrkoordning, som i sitt tyska skick,
hvarom mera nedan, är uppdelad i 3 kapitel (»tituli») med
sammanfattande öfverskrider, har af Axel Oxenstierna erhållit sin
inledning, i hvilken hufvudsakligen militärdisciplinära synpunkter
framhäfvas. Denna saknar nämligen hvarje motsvarighet i
konungens utkast.
§ i. I början af den egentliga militärkyrkoordningen upptager
AO den sedan Gustaf Vasas tid i krigslagstiftningen traditionella
ingressen i förkortad form: »Effter ali lycka kommer aff Gudhi».1
På detta genom tiderna profvade axiom vill ock den nya ordningen
bygga.
Det första moment, som möter i GA 1, är förbudet mot
»afguderi och hwad ther af dependerar». Det upptages af AO och de
följande redaktionerna samt har sitt motstycke redan i Körkio
Balkens 1 kap i Swerikes Rijkes LandsLag2, där det heter: »A
Christ skole alle Christne män tro, at han är sanner Gudh, och ey
äre gudhar flere än han en. Engin skal Afgudhom blotha, Och engin
skal a Lunda eller Stena tro».-’1 Nu var kyrkobalkens giltighet i
själfva verket vid denna tid upphäfd. Vid Karl IX:s sanktion af
landslagen stipulerades om denna balk, att den »j inge domar skal
efterföljas, förr än han warder af oss och wårt älskelighe rijks rådh
1 De tyska upplagorna stå i detta afseende ännu närmare den gamla
formuleringen.
2 Det följande citatet efter Karl IX:s upplaga af Kristoffers allmänna
landslag 1608.
3 Af landslagen lånadt ur Upplandslagens Kirkiu B. I, där det heter:
»A krist skulu allir kristnir troæ at han ær gup. okæi æru gupær flere, æn han
æen ængin skal affgupum blotæ. ok sengin a lundi ællr stenæ troæ. allir skulu
kirkiu dyrkæ» (citat efter Uplandslagen, utg. af C. J. SCHLYTER, Stockholm
1834). Hälsingelagen (Kyrkiu B. I) är på denna punkt nästan ordagrant
likalydande med Upplandslagen. Jfr härmed Gottlandslagen IV: »Thetta är nu
ther näst, at Afguderij är allom Mannom aldeles förbuden, och alt gammalt
som Hedendomen afkommer. Ingen må förtrösta hvarken på Skogzhult eller
Högar, eller Hednisken Gudh, hwarken vppå höga Asar, Nääs eller inrörade
gårdar» (Citat efter Johan Hadorpiiius: Bjärköa Rätten m. m., Stockholm
1687).
Analys
och [-relationer-
Inled-ningen.
Afguderi-]
{+rela-
tioner-
Inled-
ning-
en.
Afgu-
deri+}
och [-vidskepelse.-]
{+vidske-
pelse.+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
