Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - A. Gierow. Bidrag till det svenska militärkyrkoväsendets historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA MILITÄRKYRKOVÄSENDETS HISTORIA löc)
Agendan afslutas med tillägget
»Explicit A.
Coron: loco.1»
samt därpå en maning till fältprästerna rörande deras själavårdande
verksamhet.
Inledningen till konsistoriiordningen med sin anvisning
rörande dess användbarhet för fältkonsistoriet ger oss den intressanta
upplysningen, att samtliga regements- och ryttarepräster, som
enligt militärkyrkoordningen voro detta konsistorii assessorer, på
latin benämndes præpositi castrenses, d. v. s. fältprostar, i motsats
mot concionatores, kompaniprästerna. Fältprosttiteln är sålunda
ännu icke namnet på konsistoriets ordinarie præses, som ju var
konungens äldste hofpredikant, hvilken i en upplaga af Gustaf
Adolfs tyska krigsartiklar2 kallas Hoff- vnd Feldprediger.
Kompaniprästerna fingo i tur och ordning ersätta den i Botvidis forma
momm. 14, 15 omnämnde kursorn. I den följande punkten af
anvisningarna, hvilken gäller adjunktion i vissa ärenden, är
Elbing-formans Ex ordine senatorio ackommoderad efter de militära
förhållandena, och i stället hafva insatts öfverstarna eller andra
officerare. Hänvisning göres här till det 29. momentet i forman.
Undersöker man nu denna i det skick, i hvilket den befinner sig i
Botvidis agenda, finna vi, att denna punkt icke handlar om dylik
adjunktion. Däremot möter densamma mycket riktigt i åberopade
moment i Linköpingshandskriften. Det är alltså denna textform,
som af honom afsetts, då han nedskref sina anvisningar om formans
användbarhet för Consistorium castrense, och genom ett förbiseende
har den förändring i momentindelningen, hvilken företagits i
agen-dans kap. VI, här aldrig blifvit iakttagen.
En utförlig processordning är stadgad i §16 för det fall, då
krigspräst befinnes »vitios vthi Lärdom eller Lefwerne». Någon
särskild norm för läran angifves här icke. Frågan om kyrklig läronorm,
var ännu i viss mån sväfvande. 1608 års kyrkolagförslag ger
symboliskt anseende åt de tre ekumeniska symbola, Confessio augustana
invariata och Uppsala mötes beslut, medan 1619 års förslag
utsträcker detta till hela konkordieboken. Begår emellertid krigspräst brott
mot renlärighet eller mot krafvet på en oförvitlig vandel, åligger i
första hand vederbörande öfverste eller ryttmästare att själf eller
1 = Agendan slutar. I stället för zopojvl; (slutsnirkel).
2 Schwedisches Kriegs-Recht Oder Articuls-Brieff, Heylbrunn 1632, § 16.
Kyrkohist. Årsskrift 1917. 17249 j 3
Prästs
renlärighetsbrott
och
förargelseväckande uppträdande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
