Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - D. Fehrman. Lunds domkapitel och prästbildningen under 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252
är svårt att afgöra. I Gamla testamentets exegetik har
naturligtvis möjlighet förefunnits att utvidga den förut lästa kursen
med svårare partier; exarninering i t. ex. Jobs bok är ej så
sällsynt i pastoralexamen.
Hvad angår de använda läroböckerna i allmänhet, så
uppger Nordin (Kapellanernas ställning, sid. 8): in logicis Boethius
och Bartholinus, in theol. & locis Haffenreffer, König och
Kro-mayer, in hist. eccl. Bilberg, in computo Laurenbergius; jfr
också Annerstedt, a. a., II, 2, sid. 191. Närmare uppgifter om
de arbeten, som anbefallts åt de studerande vid 1700-talets
början, finner man i H. Benzelius d. ä.:s Instructio pastoralis, sid.
13 ff., samt 22 ff. Ytterligare några namn skola meddelas i
det följande. Aug. teologisk litteratur, som förekom i skolorna,
se Thyselius, Handlingar rörande Sv. kyrkans och läroverkens
historia II, sid. 196 f.
Vi ha redogjort för de allmänna förutsättningar, under
hvilka profven inför domkapitlen vuxit fram, och för de
allmänna förhållandena under den tid, då de vunno sin första
stadga. Vi öfvergå nu till frågan om deras förlopp i enlighet
med det material, som här kunnat läggas till grund.
Dessförinnan torde böra förutskickas några anmärkningar om
beskaffenheten af dessa examensprotokoll.
1696 —1719 förekomma de bland de vanliga
domkapitelsprotokollen och förete ungefär enahanda utseende med
hvarandra, blott att de före o. 1700 äro något knapphändigare och
efter o. 1712 bli ganska tunnsådda; det gifves år, då de stanna
vid 2 à 3 stycken. Frågorna äro, så vidt man af sammanhanget
kan döma, samtliga medtagna och medtagna in extenso. Hur
man bör bedöma svaren — eller saknaden af svar — blir en
senare fråga. — Efter en lucka på c:a 15 år från 1719
återkomma protokollen från år 1734, men nu i en särskild
fortlöpande serie, som omfattar något mer än 100 år och således
följer vår period ända fram till slutet. De många felande bladen
i de första årgångarna samt protokollens ojämnheter med
afseende på längd göra, att det först blir relativt sent, man
påträffar något aktstycke, hvari man med säkerhet kan antaga
hela förloppet af en examen återspegladt. Ända fram till slutet
af 1750-talet måste vi åtnöja oss med excerpt på enstaka punkter;
för min del kan jag ej öfvertyga mig om att man förfarit så
olika med olika grupper af examinander, som protokollsreferaten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
