Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - D. Fehrman. Lunds domkapitel och prästbildningen under 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
282
D. FEHRMAN
uppenbarelsematerialet en gång föreligger såsom gifvet, är alltså
så godt som obegränsad.
Hvad menas med den demonstratio spiritualis, hvarom
Paulus talar i i Kor. 2? (Den sker i af Ordet öfvervunna
hjärtan genom den kraft, som bor i Ordet.) Hvarför får man
ej säga, att goda gärningar äro nödvändiga för salighet? (De
äro necessaria ratione mandati.)
Efteråt har Papke fortsatt med frågor ur inspirationsläran i
den ortodoxa dogmatikens anda. Då liknande förhör förekomma
i det följande, förbigå vi redogörelsen på detta ställe.
Ett af de tidigare protokollen i något så när ordentligt
skick är dateradt den 6 december 1735 med H. Benzelius
som examinator. Det afser prästexamen. — I hvilken trosartikel
förekommer ordet hypostas? Hvad menas med hypostas?
Hur många hypostaser ingå i gudomen? Hvad betyder ordet
person? Hvilka förnekade personlighetsbegreppet i gudomen? Hvad
är skillnaden mellan romerska och grekiska kyrkan ifråga om orden
hypostas och person?(Intetsvarangifvet.) Underhvilketårhundrade
uppträdde arianerna? Hvad menas i Hebr. 11 med hypostasis?
Skillnaden mellan persona simplex och persona composita?
Till hvilken punkt förlade arianerna Guds sons begynnelse?
På hur många sätt kunna vi känna Gud? (På ett naturligt och
ett öfvernaturligt.) Ar modus cognoscendi Deum naturalis
detsamma som modus cognoscendi Deum supranaturalis? De
dubbla slagen af cognitio Dei? (Insita och acquisita.) Hvad
är cognitio Dei insita? (Consistit in principiis nobis insitis.)
Hvad är samvetet? Gifves det en cognitio Dei nobis insita?
(Hedningarna, som ej hafva lagen o. s. v.) Talar Skriften om
en cognitio nobis insita? (Ja.) På hur många sätt betraktas
Gud i Skriften? (2.) På hur många sätt bevisas pluralitas
personarum? (Svar med ett antal bibelcitat.) Kan pluralitas
personarum bevisas ur Gamla testamentet? (Ja.) På hvad sätt
kan den Helige Ande kallas Spiritus Avi? (För att utmärka
progressio e patre filioque.) Hur bevisas pluralitas personarum
i Nya testamentet? (1 Joh. 5:7.) Framgår unitas Dei ur
dopformeln? (Ja.) Därpå följa några frågor ur retoriken, ordets
definition, dess derivering och liknande ej allt för djupgående
frågor.
Ett pastoralexamensprotokoll från den 20 dec. 1735
innehåller bl. a. följande: (Papke) Principia salutis? Gäller nåden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
