Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - D. Fehrman. Lunds domkapitel och prästbildningen under 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I.UNDS DOMKAPITEL OCH PRÄSTBILDNINGEN UNDER I7OO-TALET 2 2Q
tes providentiae divinae? Hör redemptio till protesis eller
pro-gnosis? (Till protesis.) Hade boten någon plats in statu ante
lapsum? Hvad är praedestination? Äro de ogudaktiga
predestinerade till fördömelse? (Nej, praedestinatio sumitur
in bonam partem.) Till hvilket moment hänföres
Providentia divina? (Till protesis.) Ar Guds rådslut absolut eller
hypotetiskt? Hur indelas de reformerte? (I supra- och
infra-lapsarister.) Var Calvin supralapsarist?
Måhända utvisa Rydelii och äfven H. Benzelii förhör något
mer af vetenskaplig tyngd, än man annars är van att finna.
Egentligen är det dock öfverraskande, att en Rydelius ej mer än
han gjorde, skilt sig från öfriga examinatorer. Det teologiska
studiet tycks ha varit sä ohjälpligt inklämdt inom en oföränderlig
schablon, att möjligheterna till en mera personlig insats blefvo
små t. o. m. för en förmåga af hans kapacitet. Det är
hänsynen till den allt behärskande medelnivån, som verkar så starkt.
Detta är emellertid icke enbart en olägenhet. Som man finner
äro frågorna i stort antal sådana, att de formellt kunnat
besvaras med blott ja eller nej, men de äro också så affattade,
att examinanden i anslutning till dem kunnat redogöra för
hvad han visste i saken. Hvad som anförts af svaren —
endast ett mindre antal af de fullständigare äro medtagna, de
kortare för det mesta utelämnade — visar, att examinanderna
efter bästa förmåga användt sig af tillfället att framlägga sitt
vetande. Måste man nu räkna med möjligheten, att en del
af svaren aldrig hunnit inflyta i protokollet, så förutsätter en
examen sådan som t. ex. den sistnämnda, att den enligt
gängse fordringar fastställda kursen blifvit tämligen ordentligt
kontrollerad. Något intryck af slarf eller slapphet får man
på det hela taget ej. En jämförelse mellan de refererade
förhören ådagalägger, att frågorna betydligt växlat från den ena
gången till den andra. nordins iakttagelse, att frågorna ofta
upprepas nästan ordagrant i hvarje examen (Kappellanernas
ställning, sid. 13), gäller som totalomdöme ej för Lund. Här
och hvar händer det, att frågorna förirra sig in i rena
obetydligheter, men det är dock öfvervägande de centrala
punkterna, som afhandlas. Det dogmatiska materialet torde efter
1735 till största delen vara hämtadt från Jacob Benzelii
Re-petitio tlieologica, hvilken genom kgl. bref s. å. blifvit
anbefalld såsom ledning för den dogmatiska undervisningen. En-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
