Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - D. Fehrman. Lunds domkapitel och prästbildningen under 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
346
D. FEHRMAN
gressus in infinitum: alltså måste vi sluta till en yttersta
tillräcklig grand.) Gifves det då en naturlig religion? (Ja en
naturlig’ religion gifves, som stöder sig på den naturliga teologien
och förpliktar oss att prestera sådana handlingar, som
öfverensstämma med perfectiones divinae m. m.) Men ur
antagandet af Guds rättighet att »dirigera» människornas handlingar
följer likväl icke, att han utöfvar denna rätt? (Annars skulle
Gud förneka sig själf.) Bör då den naturliga religionen inne
hålla vissa praktiska principer, ur hvilka våra plikter äro att
härleda? Därtill sluter sig ytterligare frågan: kan det tänkas
en propositio universalis, som redan naturen förmår inse d. v. s.
en propositio universalis, ur hvilken alla våra plikter prono alveo
låta sig deriveras? (De praktiska principerna kunna reduceras
på följande propositio universalis: människan har att iakttaga
allt sådant, som öfverensstämmer med perfectiones divinae.)
Examinator invände: Men en sådan propositio universalis
innehåller blott de officia, som immediate angå Gud; är den
naturliga religionens underlag en sådan propositio universalis, så
följer, att den naturliga religionen icke förbinder till plikter mot
oss själfva och andra människor? (Cultus Dei förutsättes i den
naturliga religionen: cultus Dei är dels immediatus, dels
mediatus. Den medelbara gudsdyrkan innefattar också plikter mot
oss själfva och mot andra.) Ar den lag, på hvilken den
naturliga religionen uppbygges, så fullkomlig, att den alltid står
omgärdad genom skyddet af straff för öfverträdelse!’ däremot?
(Allt, som rätteligen kallas lag, är omgärdadt genom
straffpåföljd; annars förefunnes ingen skillnad mellan consilium och
nuda persuasio.) Af hur många slag äro straffen för
öfverträdelse!’ mot lex naturalis? (Naturales och arbitrariae. De
naturliga straffen äro sådana lidanden, som följa af den onda
handlingen per nexum rerum. De arbiträra straffen äro
lidanden extra hunc rerum ordinem, som träffa oss på grund af en
högre makts vilja.) Men om Gud inrättat naturen så, att
genom en nexus naturalis malum passionis följer på malum
actio-nis, så synes lex naturalis icke sträcka sig till de arbiträra
straffen? (De naturliga straffen äro icke tillräckliga, ty det
gifves många synder, som ej följas af lidanden, förorsakade
genom ordo naturae.) Är en synd svårare, i samma mån den
rättsordning (jus), som kränkes, är mera omfattande och
upphöjd (majus et eminentius)? (Ju flera rättsanspråk den förorät-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
