Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - D. Fehrman. Lunds domkapitel och prästbildningen under 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
358
D. FEHRMAN
ström. Är det nog med aktgifvandet på läran? — Schreil. Är
det nog för en präst att iakttaga dekalogen?
Det skulle bli för vidlyftigt att äfven återge svaren. De äro
i allmänhet riktiga och nog så utförliga.
Den med denna teologiska examen sammanhängande
filosofiska är lika noggrant inprotokollerad. Några af
ordinan-derna ha på grund af föregående lärdomsmeriter varit fritagna
därifrån. Ä andra sidan lia några af de i den filosofiska
examen deltagande ej varit färdiga för omedelbar ordination, och
deras namn återfinnas därför ej vid den teologiska examen.
(Munck) — Appelberg. Hvad är filosofien? (Notitia rerum
utilium, e solo rationis penu hausta.) — Holm. Hur indelas
filosofien? (I teoretisk och praktisk.) — Angelin. Hvad är
teoretisk filosofi? (Versatur circa intellectum, cognitione veri
im-buendum.) Hvad är praktisk filosofi? (Den, som har till syfte
emendatio voluntatis.) — Bibou. Af hur många slag är cognitio
humana? (2: historisk och filosofisk.) — Hellström. Hvad är
cognitio philosophica? (Cognitio rationum.) Hvad är cognitio
histo-rica? (Factorum cognitio.) — Palm. Af hur många slag är cognitio
philos.? (2: cognitio philos. stricte sumpta et mathematica.) — Pihl.
Hvad är Logica? (Scientia dirigendi intellectum in veritate
in-venienda. Den är af två slag: naturalis och artificialis.) — Schreil.
Hvad är Logica naturalis? (Dispositio naturalis usu et
excerci-tio ad [talem] habitum deducta, qua dispositione [= ut [-hacdis-positione]-] {+hacdis-
positione]+} in veri cognitione dirigitur facultas cognoscitiva.) Quid
artificialis? Quae regulae, quibus mens in veritate cognoscenda
dirigitur? — Gårström. Hur skiljer sig Logica theoretica från
L. practica? (L. theoretica agit de mentis operationibus et simul
de generalibus cogitandi regulis; practica regulas exponit
speciales, huic vel isti casui explicandas.) —Lundelius. Hur många
äro operationes mentis? (3: idea, judicium och ratiocinium.)
— Appelberg. Hvad är idé? (Representatio alicuius rei in mente.)
Hvad är representatio? (Assimilatio eorum, quae sunt extra ens
etc.) — Holm. Skillnaden mellan idea clara et obscura? (Per
ideam claram res representativae ab aliis rebus discernuntur,
obscura opposita ratione se habet.) — Angelin. Skillnaden
mellan idea distincta et confusa? [Svaren följa med ungefär
samma precision, som i det ofvan anförda partiet, hvarför de i
det följande utelämnas.] — Bibou. Skillnaden mellan idea adaequata
och inadaequata?—Hellström. Grader inom ideae adaequatae? —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
