Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - D. Fehrman. Lunds domkapitel och prästbildningen under 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I.UNDS DOMKAPITEL OCH PRÄSTBILDNINGEN UNDER I7OO-TALET 2 2Q
stod den pulchritudo, som så behagade konungen, jfr vers 12?
Hvad afse alla de fi-liae ornamenta, som uppräknas i vers 14
och 15? Hvilka medlemmar i Kristi kyrka kallas i egentlig
mening filiaef Med hvad rätt kunna människor, som ännu icke
omvändts till Gud, hänföras till Kristi kyrka? Genom hvilken
välgärning kunna sådana till sist bli sanna medlemmar af
kyrkan? På hvilket sätt bör en verus civitatis Christi minister
sträfva att förverkliga detta mål [allas omvändelse].
(Hellman) Ar omvändelsen en ögonblicklig förändring
eller en successiv? Innebär tron på Kristus krafter att älska
Gud och göra goda gärningar? Har den naturliga människan
sådana krafter af naturen? Finnes hos den fallna människan
någon potentia passiva conversionis? Hvems verk är då nya
födelsen? Hur många äro gradus gratiae convertricis? Gratia
praeveniens? Gratia praeparans? Gratia operans? På hvilken
punkt af omvändelsen uppstår en strid mellan anden och
köttet? Motståndet mot omvändelsen är dels naturalis, dels morosa;
hvari består detta dubbla motstånd? Ar resistentia naturalis
vincibilis eller invincibilis?
C. P. Hagberg var teologie professor 1811—15. Hans
arbete belyses blott ofullständigt ur det material, hvarmed vi här
röra oss. Dels föll det till stor del inom seminarieinstitutionen,
dels var det ägnadt åt exegetiken, och hvad som dominerade vid
de exegetiska förhören var ännu den språkliga och formella
sidan. Dock kan man märka, hur han trots allt på ett annat
sätt än sina företrädare sträfvar efter ett verkligt grepp om
texten med intresset riktadt på dess homiletiska och
pedagogiskt-praktiska användning.
Vi anföra ur en prästexamen den 15 dec. 1813. Hvarom
handlar texten i Matth. 22: 1 —14? (Guds kallelse till åtnjutande
af evangelii nåd, genom Jesus och hans apostlar.) Hvad betyder
ordet fà[Loc? (En bröllopshögtid.) Hvad förstås med svöu|J.a
7ä|J.OD? (Den högtidsklädning, som vid dylika tillfällen utdelades
åt gästerna.) Hur bör denna bild användas vid
folkundervisningen? (Att man visar, det människan icke kan bestå för Gud
utan delaktighet i Jesu förtjänst.) Hur bör uttrycket tö csxöto5
tö è£ä>Tspov rätt förklaras? (Därmed förstås egentligen det rum
utanför högtidssalen, som var mörkt och ängsligt — och
därmed alluderas på det straff, som förestår dem, som förakta Guds
kallelses nåd.) Hvilket hufvudämne bör religionsläraren afhandla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
