Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - D. Fehrman. Lunds domkapitel och prästbildningen under 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
392
d. fehrman
År Schöbe GodkUdi0Underk. ^cand. Magister Collega
1820 — 10 — — i — =11
21 — 7 — 2 3 — 12
22 — 13 — i — — 14
25 — 10 — i i — 12
24—9 — — i i 11
25 — 10 — — — — 10
26 25 — — — — 7
27 i 8 — — 2 — 11
28 i 6 - - i — 8
29 — 8 — 2 3 — 13
1830 25 — 4 i — 12
Då medellinjen genom dessa kurvor tämligen konstant håller
sig vid samma siffra, torde man kunna antaga, att kurvorna för
de närmast föregående decennierna ej skulle förete några
väsentliga afvikelser, därest materialet läte sig uppletas. Som
man finner, äro studiosi i afgjord majoritet framför magistrarna,
och dessa framför kandidaterna. Anmärkningsvärd är den låga
procenten underkända. (Under hela den tid, då prästseminariet
var i funktion, förekom endast ett sådant fall.) Då Munck,
som vi ofvan sett, uppger, att han måst afvisa åtskilliga på
anställning reflekterande, förefaller det, som om de svagaste
erhållit ett consilium abeundi, redan innan examen företogs. Det
är således troligt, att examinatorerna i själfva verket varit
strängare, än antalet faktiska kuggningar utvisar.
D. Fehrman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
