Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - Underrättelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35_6 MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN
väsentligen den svenska psalmdiktningen: Vår kyrkopsalm, Lund,
Gleerup 1915, 175 s., 2,50 kr. På den följde den konstnärligt och
harmoniskt utgestaltade skildringen af psalmdiktningens allmänna
historia af d:r E. N. Söderberg: Den kristna psalmen, Norstedt
1916, 291 s., kr. 6:—. Emil Liedgren har till sin högt skattade, i
2:a upplagan väsentligen utvidgade skrift »Den svenska
psalmboken», nu lagt en samling af sina mycket gifvande uppsatser under
titeln: Kyrka och dikt, Diakoniförlaget 1917, 144 s., kr. 2:—.
Den svenska medeltidens kyrkohistoria beröres bl. af a. S.
Lindquist: Den helige Eskils biskopsdöme, akad. afh. (1915) 1916, 175
s. och 66 fig., som från arkeologisk synpunkt behandlar den kristna
kyrkans äldsta organisation i mellersta Sverige; slutresultatet
sammanfattas i kap. XII: De första stiften i Västergötland,
Södermanland och Uppland (Husaby, Eskilstuna, Sigtuna). En viktig roll
spelar därvid det af docenten Sven Tunberg 1912 framdragna
dokument, hvilket han betecknar som ett utkast till en
universalförteckning öfver den romerska kyrkans provinser. I dagarna har
utkommit andra delens första afdelning af Emilia Fogelklou:
Ur fromhetslifvets Svensk-historia, Bonnier 1917 (se
anmälningar). Med Birgitta-forskningen sammanhänger den språkliga
undersökningen af C. Jungmark: Eine pseudo-birgittische
Christus-Passion, akad. afh. Göteborg 1916, XXXVII + 87 s. Finnen J.
W. Ruuth fortsätter Åbo stads historia under medeltiden och
1500-talet, hft 3, 319 s., 1916, m. 10:—. Det mest omfattande och
betydande arbetet öfver den svenska medeltidens kyrkohistoria sedan
Reuterdahl var docenten Knut B. Westman: Den svenska kyrkans
utveckling från St. Bernhards tidehvarf till Innocentius III:s, 1915.
Mot den där gifna analysen af Erik den heliges historia riktar sig
arkivarien L. Weibulls undersökning: Erik den helige, i
A.ar-böger for Nordisk Oldkyndigheed og Historie 1917, s. 99—130,
hvilken kommer till det resultat, att man om Erik d. h. ej vet mera,
än att han existerat men aldrig varit allmänt erkänd som konung,
att han blef dödad af sina ovänner och omsider fann sin graf i
Uppsala kyrka. Om den där framträdande principiella frågan, huruvida
helgonlegender på grund af deras skematiska litterära form skola
skematiskt förkastas som historiska källor och betraktas som
uteslutande uppbyggelselitteratur, eller om man har rätt att äfven
bakom det uppenbart litterära beroendet af äldre legender och bibeln
i vissa fall förmoda och söka kritiskt utsofra ett historiskt
traditionsstoff, äfvensom om frågan, i hvad mån man äger rätt att an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
