Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - Luther-litteratur 1917. Af Hj. Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■ANMÄLNINGAR OCH GRANSKNINGAR
<5
afbryta dessa sporadiska antydningar om bokens innehåll, väntande
på en ingående analys från dogmhistoriskt håll. Det förtjänar det
stora arbetet. — Ett litet teologiskt bidrag från en annan teologisk
skola må nämnas, emedan det behandlar just denna hösts minne,
de 95 teserna. Det är Martin Råde: Luthers
Rechtfertigungsglaube, n:r 82 af Sammlung gemeinverst. Vorträge, Tübingen, Mohr
1917, M. 0,80. Det ger en rätt enkel ritschlsk utläggning. Rades
betydelse är ej som tänkare utan som arbetare för verklig kristlig
anda i de kristnas ställning till världskriget.
I främsta linjen bland de vetenskapliga inläggen till
Lutherjubileet står »Lutherstudien zur 4 Jahrhundertfeier der Reformation,
veröffentlicht von den Mitarbeitern der Weimarer Lutherausgabe»,
Weimar Böhlau 1917, 285 s., 12 M. Bland de intressantaste
artiklarna i boken kunna nämnas G. Kaweraus om bemödandena under
15—1700-talen att samla och utgifva Luthers bref, Otto Albrechts
redogörelse för Weimarupplagans förhistoria (en af de
omfångsrikaste), Wilhelm Lucke’s utdrag ur sina förarbeten till det
förestående kritiska utgifvandet af Luthers dikter (däri han bl. a.
kullkastar Spittas datering af Luthers tidigaste diktning till före 1520,
i en ytterligt lärd undersökning fastställer, att »Vår Gud är oss en
väldig borg» första gången tryckts i en sångbok 1528 och diktats
efter 1526 samt gent emot Albrecht uppvisar, att den så omskrifna
Wittenberg-kyrkoordningen 1537 i verkligheten ej blifvit färdig
förr än under senare hälften af 1539), Walther Köhler: Till
nattvardsstriden mellan Luther och Zwingli (allt hvad Köhler rör’ vid
blir intressant och får ny belysning; hans slutomdöme blir: till
tragedien hör ett stycke öde, födt ur hopflätningen af förhållanden
utan en människas skuld. Detta har icke saknats i
sakramentsstriden), E. Krokers lilla uppsats om Luthers frieri till Katharina
von Bohra (där han publicerar en nyfunnen skildring af den gamle
ungkarlen Amsdorf, hvilken är mycket hård i sina omdömen om
Katarina och därför af Katarinas ridderlige biograf Kröker betecknas
nära nog som nidskrifvare och smutskastare), A. Freitags
undersökning om Veit Dietrichs andel i utgifvandet af Luthers skrifter,
Otto Reicherts fortsatta forskningar om Luthers tyska Nya
Testamente och dess revideringar (med två nya urkunder af högsta
intresse och afgörande betydelse för den tyska bibelns historia), E.
Thieles värdefulla redogörelse för Luthers originalhandskrifter
(äfven med skildring af Luthers papper, vattenstämplar, skrifdon och
bokstafsformer; värdefull bibliografi till ämnet, man saknar visser-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
