Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - Luther-litteratur 1917. Af Hj. Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
440
T.ITTER ATURÖFVERSIKTER
sådana »Luther in Worten», »So spricht Luther» etc. ha i år lagts
till de redan förefintliga. En eller annan lärer väl möta i svensk
dräkt. P. Schreckenbach har ytterligare bidragit till
Lutherminnet genom att för första gången ge ut Luthers samlade dikter i
en lättillgänglig upplaga, under titeln: Ein gute Wehr und Waffen,
Leipzig, Amelung, linnebd i M. Martin Rades samling Luther-ord
i Klassiker der Religion, Hutten, Berlin 1917 pappbd 5 M. anbefalles.
— Efterföljansvärdt är utgifvandet af Luthers 95 teser jämte
Sermon von Ablass und Gnade, särtryck ur Clemens’ utmärkta
edition (Bonner Studentausgabe) till masspridning bland de bildade
för M. 0,30; d. v. s. i Sverige borde en förstklassig öfversättning så
föreligga.
I England står nu Luthers minne på nollpunkten, som professor
Rodhe visar i en artikel i Vår Lösen ht. 1917. I The American
Journal of Theology april 1917 skrifver den kände forskaren J. W.
Faulkner om Luther and the real Presence. Jag har sett en del
amerikanska specialuppsatser om Luther, och t. o. m. Hans Preuss’
Lutherbok annonserad, men ingen ny amerikansk Lutherbiografi
till jubileet. Förbindelserna med Amerika äro dock nu för dåliga
för att medge en öfverblick öfver litteraturen därstädes för
Lutherminnet.
Just som manuskriptet går i press, får redaktionen från J. A.
Lindblads förlag i Uppsala tvenne Lutherskrifter. Den ena är en
öfversättning af Paul Drews: Motsvarade statskyrkodömet
Luthers ideal?, bemynd. öfvers, af A. Carr, 121 s., kr. 1,75. Drews’
framställning, som först offentliggjordes i Zeitschrift für Theologie
und Kirche 1908, sammanfaller rätt nära med Sohms i dennes
Kirchenrecht I. Den går ut på, att Luther från början tillerkände
blott de verkligt troende rätten att tala och handla i kyrkan, alltså
också blott den verkligt troende öfverheten. Denna tro tilldelar
han ännu i sin skrift till den tyska adeln i52onaivtadelnochkejsaren.
Hans optimism om reformation ofvanifrån begrofs emellertid i
Worms. I stället kom då tanken på reform underifrån. De troende
kristna på de enskilda platserna skola sammansluta sig till
församlingar, dessa till större förband. Landets öfverhet har blott
uppgiften att lämna hjälp, gifva möjlighet till församlingsbildning och
skydda denna. Kyrkomakten ligger ensamt hos de troende
församlingarna och deras ämbetsmän, prästerna. Luther ideal har alltid
varit, att de sant troende söndrade sig från den okristliga massan
till frivilliga sammanslutningar. Blott med smärta, utan att släppa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
