Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - George Trobridge, A life of Emanuel Swedenborg. London & Newyork 1912. Af Gust. Jakobsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
L ETTER ATU RÖF VERSIKTER
ret är störst före gryningen. Nu gick domen öfver andarnas värld,
nu afslöjades bibelordets inre mening, nu blef det möjligt att blicka
in i lifvet på andra sidan grafven. En ny tid bröt in.
Så tecknas i kap. 2 och 3 S:s tidigare lif och naturvetenskapliga
verksamhetsperiod. Redan fadern, biskop Svedberg, hade varit
kritisk mot den s. k. stortron och dröjde gärna vid tanken på »helga
änglars vakt». Den stora eldsvådan i Uppsala under S:s barndom
samt moderns och en broders död torde också lämnat spår i hans
andliga utveckling. Resan till England 1710—15 tillerkännes stor
betydelse för S:s verksamhet såsom mekaniker och
naturvetenskapsman. Lockes och Cambridgeplatonikernas inflytande på hans
utveckling till mystiker förbises däremot alldeles liksom Miltons i
t. ex. De cultu et amore Dei. Emellertid framhålles S:s lifliga
intresse för allt, som mötte honom, hans skarpa iakttagelseförmåga
och sunda omdöme. Han skämtade öfver afundsjukan mellan
engelska och franska vetenskapsmän och stämplade Greifswalds
svenska universitet, som han på hemvägen besökte, såsom alldeles
underhaltigt. Efter hemkomsten 1715 uttryckte han upprepade
gånger sin sorg öfver landets svåra ekonomiska läge men också sin
harm öfver det ringa intresset för vetenskap och praktiska företag.
När han ville publicera en algebraisk afhandling, frågade han
satiriskt sin svåger Benzelius, om det i Uppsala fanns någon så
hemmastadd i ämnet, att han kunde läsa korrektur. 1721 och 1733 företog
han nya utländska resor, hufvudsakligen för att utomlands trycka
sina arbeten. Han besökte kyrkor och bibliotek, teatrar och operor.
Emellertid saknade han enl. förf. ali förmåga att estetiskt bedöma
målarkonst, skulptur och arkitektur äfvensom allt sinne för naturens
skönhet. Slående exempel anföras. S:s samarbete med Polhem
framhålles äfvensom den kyla, som inträdde mellan de båda
männen efter den brutna förlofningen mellan S. och Polhems dotter.
Däremot förbises det inflytande, Polhem säkerligen öfvat på S:s
senare åskådning genom de inslag af mysticism, som kunna skönjas
i den förres världsuppfattning.
Förf. återkommer längre fram till S:s naturvetenskapliga
verksamhet och öfvergår till skildringen af hans resor, studier och
författarskap under tidén från 1734 till den religiösa krisens inbrott
[kap. 4 och 5). (Framställningen torde vunnit i öfverskådlighet
genom en bättre genomförd periodindelning.) Efter ett besök i
Amsterdam under denna tid prisar S. Hollands fria författning och
fördömer den absoluta monarkien med dess falskhet och gunst-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
