Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - Ett aktuellt kyrkohistoriskt problem från medeltidens början. Af Hj. H—t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■ANMÄLNINGAR OCH GRANSKNINGAR <5
derna. I hvarje fall grepo bajrarna snart in. Redan 870 nödgades
Methodios inställa sig för ett forum af bajerska biskopar, där han
t. o. m. kroppsligen misshandlades, afsattes från sitt ämbete och
inspärrades i kloster. Enligt påfvens omdöme öfversteg bajrarnas
fräckhet ej blott molnen utan själfva himlen; för att begråta deras
bestialiska fördärf räckte ej ens den tårekälla till, öfver hvilken
profeten Jeremias förfogade.
Tre år kunde bajrarna behålla fältet, helt visst endast genom
sin konungs skydd. Kanske samtidigt med Methodios’ fall följde
ock Rastislavs i Mähren. Och vid samma tid gick Bulgarien
för-. loradt för påfvedömet genom Hadrianus’ oklokhet. I anslutning
till Konstantinopelsynoden 869—70, som afsatte Fotios, lyckades
grekerna vinna Bulgarien genom att bevilja det ett eget patriarkat.
Så gick det själfständiga Bulgarien mot en betydande framtid.
Men Rom syntes lia förlorat Bulgarien till grekerna, syd- och
väst-slaverna till Tyskland. Detta läge förblef, så länge Hadrianus lefde.
Men när han efterträdts af den kraftige Johan VIII, vände sig bladet,
åtminstone delvis. Den nye påfven sände en legat till Bajern,
hvilken utverkade Methodios’ frigifning 873 och läste den romerska
kyrkorätten för biskoparna. Men äfven Methodios måste aflägga
räkenskap inför Rom och blef förbjuden att hålla mässan på slaviskt
språk. Jämte den romerske legaten fick han bege sig till Rastislavs
efterföljare i Mähren Sventopulk. I verkligheten hade den i Italien
svårt ansatte påfven ej vågat gå för bröstgänges mot bajrarna.
Emellertid var Methodios fri, och hans ärkebiskopsdöme Pannonien
erkändes äfven från tysk sida.
Dramats sista akt utspelades i Mähren. Ehuru Methodios
var erkänd som ärkebiskop öfver Pannonien, hade han förlagt sin
hufvudverksamhet till Mähren från Donautrakten och det
slavisk-frankiska furstedömet vid Plattensee, hvilket nu upplösts och
ersatts af tyska grefvar. Mähren stod blott i tributiörhållande till
Tyskland, under det att Pannonien och Kärnthen betraktades som
tyska områden. Men när nu Methodios i Mähren rörde sig med
större frihet, framträdde det drag hos honom, som vi redan antydt.
Hans romerska ortodoxi var ej äkta. Bajrarna hade sett rätt, när
de klagade öfver, att den slaviske filosofen förstörde den romerska
läran. Methodius predikade åter på slaviska och celebrerade t. o. ni.
slavisk mässa. Sventopulk anmälde saken i Rom, där ej ringa
förskräckelse framkallades. Methodios kallades till Rom 879
och kom dit. Han lyckades öfvertyga en romersk synod om sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
