Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. Gierow. Bidrag till det svenska militärkyrkoväsendets historia (forts.) - C. Militärkyrkoordningar af 1621 års typ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 2
A. GIEROW
lagstiftningen under nära tvenne århundraden. Och vad som gäller
dessa krigsartiklar i gemen, äger tillämplighet också och ej minst
på den nya militärkyrkoordning, som genom dem skapats, och som
med förhållandevis obetydlig variation upprepas i den sedermera
framkommande legislaturen för såväl armé som flotta.
Under de närmast föregående årtiondena var det sjöartiklarna
af 1570, som med ganska ringa rätt bära Johan III :s namn, hvilka
i olika bearbetningar normerat ordningen för Sveriges flotta.1
Från Gustaf II Adolfs tidigaste regeringsår äga vi i RA:s
samling »Sjöartiklar»2 bland koncept »Articuls Brieff vnd Schiffs
Ordnung Von Kön: May: Inn Schwedenn Güstauus Adolphus»,
undertecknadt af »Monickhouen3, Stockholm, den 16 Decembris
A:o 1612». Detta aktstycke, som torde hafva gällt en transport
af Monickhouens värfvade holländska krigsfolk, inskränker sig
i fråga om religiösa bestämmelser till ett kort stadgande af
den särskildt från legislaturen för legotrupperna kända typen:
»— — — 2. Zum andern sollen die Capitains gutte Ordnung
a–Ihre Schiffe halten, die Jenigen so Gottes Nahmen Lästern,
vund Schweren, sollen mit dem Schiff Recht gestraffet werden».
Det första verkligt nya steget i vår svenska sjölagstiftnings
historia utöfver 1570 års ram betecknas af drottning Kristinas
sjöartiklar från år 1644.
Det var det danska kriget, Lennart Torstenssons segerrika
fälttåg, som gaf den närmaste anledningen till denna nya
lagstiftnings tillkomst.
I fälttågsplanen ingick, att den svenska arméns operationer
skulle stödjas af flottan. Men lika lätt, som uppgiften för de
krigsvana härarna skulle blifva att göra sig till herrar öfver fiendelandet,
lika mycken ansträngning skulle det komma att kosta vårt
sjövapen att hålla motståndaren stången. Danmark hade vid denna
tidpunkt en aktningsvärd flotta, erfarna befälhafvare och en regent,
som ägnat framför allt detta vapen sin omvårdnad.
1 Jfr I, sid. in. Utom de där nämnda editionerna bör kanske anföras
ännu en, vars promulgerande hörde till riksamiralen Axel Rynings första
ämbetsåtgärder, och hvilken finnes i Amiralitetskollegiets handlingar i RA
med påteckningen: »Desse förS? articklar ähr wti Stockholm den 20 Juny
1579 Componerade och sammansatte och sedhan wydhare af H K Mt Konungh
Carli förbettrade. Detta gaf iag Axell Ryning uti Elfzsnaben den 7 Juny
1602.»
2 Bland Administrativa handlingar för flottan, afd. A: 1 örlogsflottan.
3 En i svensk tjänst senast år 1609 övergången flamländsk krigare
och militäringenjör, död i ryska kriget under belägringen af Gdov 1614.
Gällande
sjöartiklar.
Gustaf II
A dolts Schiff
s-Ordnung.
Kristinas
sjöartiklar 1644.
a. Historisk
orientering.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
