Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. Gierow. Bidrag till det svenska militärkyrkoväsendets historia (forts.) - C. Militärkyrkoordningar af 1621 års typ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A. GIEROW
ställdes dess kollegiala former och dess plats såsom rikets tredje
kollegium. I regeringsformen går det under namn af amiralitet,
hvilken benämning tyckes hafva varit allmänt vedertagen. Under
åren 1634—afslutas kollegiets alla utgående expeditioner med
»Af Amiralitetet» eller »Actum Amiralitetet». Emellertid heter
det i stabschefens instruktion den 30 april 1636 för
amiralitetskommissarien: »Till yttermera visso är detta med amiralernas
underskrift samt Kongl. Am:ts Collegii secret stadfäst och bekräftigadt».
Tidigast efter 1645 torde benämningen efter kungl, bref att döma
hafva varit i allmänt bruk, men först med år 1656 ändras titeln
på »Registratur å de bref, som vid Am:t passerade äro», e. d., till
»Am:ts Collegii Registratur».1
»xAmiralitetskollegium» pekar alltså med ali säkerhet på
tiden efter Gustaf II x\dolfs död och ger stöd åt förmodan, att det
föreliggande konceptet icke är att hänföra till Gustaf Adolf.
c. jämförelser. Konceptets närmare öfverensstämmelse med Gustaf Adolfs
krigsartiklar framgår redan af paragrafindelningen, i det att det
förras första 4 §§ helt ansluta sig till krigsartiklarnas motsvarande,
medan § 1 af Kristinas sjöartiklar motsvarar konceptets §§ 1—6,
d. v. s. hela Tit. I.
Vissa afvikande detaljer förtjäna ock påpekande. Konceptet
stadgar i slutet af § 3 för det fall, då någon gör »Gäckery och Apespeell
aff Gudztiensten bespotter Herrens ord, dee heelige Hogwerdige
Sacrament» »af obetäncksamheet och Lätfärdigheet», arkebusering
först vid tredje resan liksom krigsartiklarna, medan däremot
sjöartiklarna låta detta straff inträda redan vid andra resan, som
dylikt brott blifvit begånget.
I Kr § i och K § 4 möter en afvikelse från krigsartiklarna,
i det att de båda förstnämnda aktstyckena göra ett gemensamt
tillägg till de senares stadgande, att präst skall vara målsägande,
då det gäller att beifra missbruk af Guds namn. Detta tillägg är af
följande lydelse: »Hwilken skall bötherna vpbära och göra räkenskap
före, icke dem Vthgiffuandes Vthan Ammiralitetets wettskap och
willia».2 K har i sin slutliga form rättat krigsartiklarnas »fattiges
1 Se Amiralitetskollegiets registratur i RA. Jfr Axel Zettersten:
Svenska flottans historia åren 1635—-1680, Norrtälje 1903, sid. 2, där
förändringen i registraturet oriktigt förlägges till 1645.
2 Frånsedt ortografiska olikheter, har K läsarten det i st. f. bötherna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
