Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. Gierow. Bidrag till det svenska militärkyrkoväsendets historia (forts.) - C. Militärkyrkoordningar af 1621 års typ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 2 A. GIEROW
lering, ger fast grundval åt bestämmelsen om en viss åt konsistoriet
anförtrodd funktion. I Kr verkar förefintligheten af detta
konsistorium ungefär som ett rudimentärt organ, sedan K:s stadganden
beträffande detsamma borttagits.
K har i fråga om amiralitetskonsistoriets organisation i
tilllämpliga hänseenden kopierat ordningen för fältkonsistorium
enligt 1621 års krigsartiklar. Från dessas slutgiltiga form, i den
delen fixerad af Axel Oxenstierna, är hämtad bestämmelsen om
konungens äldste hofpredikant såsom konsistoriets själfskrifne
preses, dock med den betydelsefulla afvikelsen, att hans presidium
i krigsartiklarnas militärkyrkoordning är bundet vid konungens
närvaro i fält, i utkastet till sjöartiklarna till hans egen närvaro.
Laga hinder för äldste hofpredikanten att fungera som preses utgöra
resa i konungens tjänst och konsistorialärendes brådskande natur.
I sådana fall inträder som ersättare »General Admiralens Predikant»,
hvilken här tillägges titeln Sufterintendens.
K:s stadganden rörande konsistoriets sammansättning äro
något otydliga. Med »ordinary assessorer» förstås säkerligen de
tillstädesvarande skeppsprästerna, en bestämmelse, som sedermera
förtydligas af Karl XI. Extra ordinarie ledamöter äro
regements-präster, som möjligen äro till hands. Stadgandena i nämnda
koncept om normen för konsistoriets judiciella verksamhet liksom ock
om dess auktoritet såsom sidoställdt med ordinarie konsistorium
äro nästan ordagrant hämtade ur krigsartiklarnas § 14.
I meranämnda koncept ansluter sig till kyrkoordningen under
Titulus III föreskriften »Om officerarnes plichtt i gemen, och huru
huar och een i synnerhet emot Rykz Admiralen och hans Colleger
sigh att förholla skyllig ähr». Det är tydligtvis tanken på dessa
bestämmelsers samhörighet med plikterna mot Gud enligt luthersk
tolkning af fjärde budet, som motiverat en sådan plats.
En jämförelse mellan Kristinas sjöartiklar och Gustaf II Adolfs
krigsartiklar visar i de delar, som behandla de religiösa och kyrkliga
frågorna, förutom vissa med olikheten i arméns och flottans
organisation samt lokala förhållanden sammanhängande skiljaktigheter,
ännu några anmärkningsvärda afvikelser.
Så är i de förra (§ 2) stadgadt om tillvägagångssättet vid korum
i det fall, då präst icke finns på skeppet, att »Capiteinen» skall »låta
en aff dem som läsa kan, läsa Affton och Morgonbönerne, och där på
siunga en Psalm». I detta sammanhang må erinras därom, att
krigsartiklarnas § 5 förutsätter, att präst leder denna andaktsstund.
»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
