Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. Gierow. Bidrag till det svenska militärkyrkoväsendets historia (forts.) - C. Militärkyrkoordningar af 1621 års typ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 2
A. GIEROW
vthj dhe Prophetishe och Apostolishe Skrifter, vthan menniskeligh
påfundh och bijläro». Att märka är emellertid, att fortfarande
ingen annan läronorm än bibeln anföres. Detta är så mycket mer
påfallande, som sjöartiklarnas utgifvande till tiden ganska noga
sammanfaller med de begynnande striderna inom den svenska
kyrkan mellan ortodoxi och unionssträfvanden. Det var just
år 1644, sjöartiklarnas år, som Nicolaus Eschilli vid riksdagen i
Stockholm inledde sin polemik mot Johannes Matthiæ.
Vid denna tid hade den gamla frågan om kyrklig läronorm
åter blifvit aktuell. Dels år 1611, då prästerskapet påyrkade,
att Gustaf Adolf i sin konungaförsäkran skulle förbinda sig till
hela endräktsboken, som af alla »rena evangeliska församlingar»
åtnjöte symboliskt anseende, dels år 1619, då det förut omtalade
förslaget till kyrkoordning upptog samtliga den lutherska kyrkans
symboliska böcker såsom för den svenska kyrkan förpliktande,
hade sålunda gjorts försök att få den svävande frågan om läronorm
definitivt afgjord, men båda försöken hade strandat på konungens
motstånd. Först efter hans död, i regeringsformen af 1634, erkändes
Luthers lilla katekes jämte den oförändrade augsburgska
bekännelsen såsom symbolisk bok.
Likväl finna vi i vissa aktstycken från den närmast följande
tiden denna läronorm annorlunda bestämd. Så t. ex. i drottning
Kristinas förmyndares fullmakt af den 18 Novembris A. 1643 för
d:r Johan Matthiæ att vara biskop i Strängnäs, hvari denne
förpliktas att bära »een flijtigh omsårgh för, att Guds saliggörande
Ordh må uthi alla Församblingar där i Stichtet bliffua rent, klart
och oförfallskatt predikadt, aldeles som dett uti dee prophetiske
och Apostoliske Skrifter är författadt, och uti den rätte, äldste
och oförändrade, så ock uti Upsala Consilio eenhälleligen
appro-berade och wedertagna Aussburgiske Conjessionem är declarerat
wordet, uthan någon superstition eller Människeligh påfund».1
Vid 1647 års riksdag bragtes frågan om konkordiebokens
konfirmerande och antagande som symbolisk bok åter å bane
efter samråd med några af »de höga riksens herrar». Af ett bref
från Axel Oxenstierna till Rohtovius drager Cornelius den
säkerligen riktiga slutsatsen, att därmed i främsta rummet afsetts riks-
1 Aftryckt af Hjalmar Holmquist: D. Johannes Matthiæ Gothus,
Uppsala 1903, bil. 3,. sidd. 232 f .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
