- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Nittonde årgången, 1918 /
44

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. Gierow. Bidrag till det svenska militärkyrkoväsendets historia (forts.) - C. Militärkyrkoordningar af 1621 års typ

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3 2

A. GIEROW

och hafva antagligen ej hyst samma starka tilltro till lagparagrafers
makt att framtvinga aktning för prästämbetets bärare.

Sjöartiklarnas art. 20 —om amiralitetsprästernas tjänsteplikter
— öfverensstämmer väsentligen med den gamla art. 22. Ett par
intressanta afvikelser äro dock att anteckna. Dels återspeglas tidens
ringare nit om renlärighetskrafvet i uteslutandet af talet om
»män-niskio påfund och bij-läro», dels framträder en human omsorg om
fångarnas själavård i artiklens utvidgande af amiralitetsprästens
tjänsteplikt med besök af de »fängsliga».

Krigsartiklarnas art. 20 tillämpar mutatis mutandis på
krigspräst den för amiralitetets prästerskap sedan gammalt gällande
och i sjöartiklarnas art. 21 återupprepade skyldigheten att vid
behof, då präst saknas vid någon kommendering, göra tjänst för
sina kolleger.

Utom den egentliga kyrkoordningens ram förekomma i dessa
lagförslag ytterligare trenne artiklar, som beröra kyrkliga
förhållanden: krigsartiklarnas art. 38 (under Tit. V) »Om then som
blottar Gewär, eller annat öfwerdåd föröfwar», art. 158 om
kyrkostölder samt art. 190 om klagomål öfver fältkonsistoriets utslag.

Den förstnämnda artikeln bör ses i belysning af Stadga
om Slagsmål, Oljud och Förargelse i Kyrckorne den 22/12 1686
och MB kap. 18, § 4. Å förra stället heter det: »— eho som uti
Kyrckan blottar sin värja til Slagsmål, eller eljest med hugg och slag
några therinne angriper och öfwerfaller, han skal straffas til Lifvet:
Men the som skuffa, stöta eller knubba hvar annan, skole böta
Hundrade Daler Silfvermynt, och the som eljest träta och kifva uti
Guds Hus, eller komma fulle och druckne dit och göra oljud och
förargelse, skole böta Femtio Daler Silfwer mynt». I
missgärnings-balken stadgas: »Skuffar eller stöter man annan med vredesmode
i Kyrka under Gudstjensten; böte hundrade Daler. Sker det uti
Gudstjensten, eller kifvar man och träter i Kyrka under
Gudstjensten; vare bot hälften mindre. Gör man det annorstädes, der
Gudstjenst hålles och församling är, vare lag samma».

Bestämmelsen om straff, därest man »Stiäl något i kyrko,
ehwad thet kyrkan tilhörer, eller är af andra ther i förwar satt»,
återfinnes i MB kap. 18, § 6 och är, ehuru förenadt med annan
straffsats, ännu kvar i strafflagens kap. 20, § 4, mom. 1. »Uppgår värde.t
af det stulna till 100 daler blir tjufven hängd». Understiger värdet
detta belopp, sonas brottet dels med »tweböte mot annan tiufnad »,
dels med straffarbete »ett eller flera år, efter som brottet är till».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:06:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1918/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free