Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. Gierow. Bidrag till det svenska militärkyrkoväsendets historia (forts.) - F. Militärkyrkoordningar i tjänstgöringsreglementena för armé och flotta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6o
A. GIEROW
bredt utrymme lämnats åt bestämmelser angående de religiösa
och kyrkliga förhållandena vid armén. Den första delens kap. i:
Gudstjenst, korum, kyrko-ordning, prestbevis m. m., torde vara
det dittills utförligaste aktstycke, i hvilket hithörande stadganden
inrymts.
Ny upplaga af detta reglemente utkom år 1882, men redan
3 år senare, den 29 maj 1885, antogs ett samma år framlagdt förslag
till nytt sådant. I detta reglementes del I hafva de kyrkliga
bestämmelserna, som sedan Fredrik I:s tid innehaft första rummet,
förflyttats till kap. XI, som bär rubriken Kyrko-ordning. Äfven
de öfriga delarna af samma reglemente innehålla vissa hithörande
bestämmelser, inströdda i olika sammanhang. I de senare
tjänstgöringsreglementena har i det stora hela samma anordning af det
kyrkliga materialet blifvit följd. I 188g, 1898, 1903 och 1907
års upplagor har första delens kap. VIII titeln Kyrkoordning.
I 1911 års upplaga behandlar kap. 17 Religionsvård och
församlingsordning, i 1916 års innehålles motsvarande i kap. 16.
Dessa i tjänstgöringsreglementena för armén innehållna
guds-tjänst- och kyrkoordningar bibehålla under 1700-talet i allt
väsentligt oförändrad typ. Det är de af 1701 års reglemente gifna
formuleringarna, som tills vidare blifva de i viss mån normerande.
Skiljaktigheterna mellan Karl XII:s och Fredrik I:s stadganden
i detta afseende äro högst obetydliga. Om det kyrkliga kapitlets
olika plats i de bägge reglementena är i det föregående taladt.
I samtliga 1700-talets tjänstgöringsreglementen för armén,
i hvilka stadgas angående hithörande frågor, förmärkes en
åter-klang af de gamla krigsartiklarnas ingress, om än ordasätten så
småningom justerats: »Såsom ali Wälsignelse kommer utaf den
aldrahögsta GUden, så bör och dess stora och heliga Nampn troligen
dyrkas », hvilken formulering möter i 1731 och i det väsentliga uti
1751 års reglementen. Typisk för tiden är den resonerande
urvatt-ningen i Adolf Fredriks stadgande af 1756 för kavalleriet: »Som man
har den mästa välsignelsen at förvänta enär man begynner sina
gier-ningar med dyrkande af Guds härliga och Stora Nampn ». — Den förra
formuleringen har ännu en fläkt af reformationstidehvarfvets och
storhetstidens lutherska frimodighet, som icke skyr de starka orden
och de absoluta omdömena. Den senare åter röjer med sin beräknande
utilitetssynpunkt »eftertankens bleka krankhet». — Ej utan intresse
är ock iakttagelsen, att attributet helig till Guds namn 1751 och 1756
ersatts af härlig. I 1781 års reglemente för infanteriet hafva likväl i
Kyrkliga
bestämmelser i
1700-talets
reglementen
för armén.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
