Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. Gierow. Bidrag till det svenska militärkyrkoväsendets historia (forts.) - F. Militärkyrkoordningar i tjänstgöringsreglementena för armé och flotta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6o
A. GIEROW
infanteriet och Adolf Fredriks motsvarande ordning för samma
vapen af 1751, där dock första högmässan framskjutits till kl. 8.
I reglementet af 1756, som i öfrigt närmare specificerar hithörande
stadganden med exempelvis föreskrifter om predikningarnas
maximi-längd af x timme och flyttar den första söndagsgudstjänsten till
kl. 9, anlägges i fråga om tid för korums hållande den mera
obestämda, af praktiska kavalleristhänsyn dikterade
synpunkten, att detsamma bör hållas »om mårgonen strax sedan Hästarne
äro rycktade, vattnade, fått sitt foder och manskapet påklädt,
och om qvällarne så tidigt för mörkningen at Ryttarne sedan
Chorum är hållit ännu har tillräcklig dag at kunna ryckta och vattna
innan det blifver mörckt». — I 1781 års reglemente för infanteriet
förläggas bönestunderna till »om Morgonen något före
VaktAflös-ningen, och om Aftonen litet förr Tapto, eller om hösten, innan det
blifver mörkt». Endast en söndagsgudstjänst med predikan kl.
II förekommer här.
De kortfattade bestämmelserna angående signaler till
prediko-gudstjänster och korum vid dessa förrättningar, hvilka meddelas
i Karl XII:s ordning för gudstjänsterna, utökas successivt till att
omfatta truppernas formeringar, beväpning m. m. vid dessa
tillfällen. Så hafva de i kavalleriets reglemente af 1756 utvecklats
till ett utförligt militärt ritual med exempelvis icke mindre än 14
kommandoord föi"e och 31 kommandoord efter förrättadt korum.
Öfvervarandet af dessa gudstjänster är här uttryckligen
obligatoriskt och försummelse belagd med straff enligt krigsartiklarna.
Skall lägret bryta upp, skall korum hållas.
Karl XII, som själf strängt höll på alla yttre tecken till vördnad
för Gud, stadgade knäfall af såväl officerare som gemene vid det
korum, som föreskrefs för vakter och detachement, hvilka
utkommenderades eller återkommo från kommendering, då hvar
och en hade att »i tystheet befalla sig GUd med Fader wår och
HErrans Wälsignelse». Denna bestämmelse har utgått ur Fredrik
I:s gudstjänstordning för armén och återfinnes icke heller i de
följande.
I 1751 års reglemente föreskrifves korum i garnisonerna »wid
alla wakt-parader så snart de blifwit formerade, och Fanan — blifwit
uttrouppat». Efter bönen, som hålles under »för fot gevär », skyldras,
hvarefter regementsväbeln föredrager några af krigsartiklarna.
Mutatis mutandis förekommer samma procedur i kavalleriets
reglemente af 1756.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
