- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Nittonde årgången, 1918 /
83

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. Gierow. Bidrag till det svenska militärkyrkoväsendets historia (forts.) - F. Militärkyrkoordningar i tjänstgöringsreglementena för armé och flotta

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVENSKA MILITÄR K YR KO VÄSENDETS HISTORIA 91

Som förman för öfriga präster å samma flotta eller eskader
med skyldighet att hafva inseende öfver deras ämbetsförvaltning
fungerar befälhafvarens präst, som kallas stabspräst, en titel,
som vid armén förekommit åtminstone vid 1700-talets början.1

I 1898 års reglemente, § 234 behandlas i mom. h Anordningen
för sammanringning till gudstjänster med skeppsklockan, signal till
korum o. s. v. Sittplatser skola till de förra vara anordnade.
Korum börjar och slutar med psalmsång och omfattar dessutom en
morgon- eller aftonpsalm samt Fader vår och Välsignelsen.
Omedelbart på andaktsstunderna följer välönskan för konung och
fädernesland, som fortfarande af besättningen besvaras med: »Gud höre
det!»

Det sammanhang, i hvilket denna kyrkliga afdelning är
infogad i reglementet, är ganska betecknande. Den är placerad
under hufvudtiteln Ordningar och under underrubriken Rutin
mellan mom. g (Snygghetsmönstring) och i (När kojerna å fartyg,
där de äro stufvade på däck, skola tagas). Gudstjänsten synes
degraderad till en ordningsfråga i jämnbredd med
sanitetsföreskrifter o. d. — Honnör göres icke på fartyg vid bl. a. tillfällen,
då gudstjänsttecken å densamma blåser.

Nyheterna’i Reglemente för marinen af den 26 september
1909, del II, Sjötjänstgöringen, äro hvarken många eller
genomgripande. En skiljaktighet i förhållande till föregångarna
erbjuder det emellertid i punkten om det vid sjötjänstgöring fungerande
prästerskapet, hvilket fördelas på tre olika grader: 1) stabspastor,
2) flottilj- eller divisionspastor och 3) fartygspastor.

Beträffande de särskilda författningar, som röra de kyrkliga
förhållandena, hänvisas dels till en följ ande afdelning, dels i fråga
om Karlskrona amiralitetsförsamling till den förut citerade
afhandlingen af Ernst Holmberg.

I Reglemente för marinen, del IV, Kustkartilleriet, 1912, och
del III, Kustartilleriet och tjänsten inom kustfästningar, 1914,
innehållas bestämmelser om själavården vid detta vapen,
kortfattade, delvis i form af hänvisning till och utan afsevärd af-

1 I samlingen Militaria: Regementspastorers och Fältpredikanters
Suppliker till Kungl. Maj:t finns i RA exempelvis en iuterimsfullmakt af den
23 augusti 1714, utfärdad af Ulrika Eleonora för pastor Sahlstedt att vara
generalstabspastor, hvilken fullmakt af Karl XII konfirmerades i Ystad den
17 januari 1716.

Reglementen
jör
kustartilleriet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:06:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1918/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free