Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. Gierow. Bidrag till det svenska militärkyrkoväsendets historia (forts.) - G. Förslag till ny militärkyrkolagstiftning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA M[LITÄRKYRKOVÄSENDETS HISTORIA 93
fredstid med flere hundrade Riksdaler löna serskilda Prester, då,
för några Riksdaler, deras förrättningar säkerligen skulle lika väl
blifva utförde af till mötes- eller commenderingsplatser närboende
Prestmän, och dessutom, vid inträffande krig, ingen svårighet
torde uppstå att constituera sujetter, enär inom landet brist icke
syntes vara på erforderlige Lärare. Efter vederbörande utskotts
afstyrkanden fann emellertid riksdagen icke skäligt att- bifalla
förslaget.
I stället gör sig längre fram förnummet krafvet på en reform Reformförslag.
i motsatt riktning, i syfte att göra den militära själavården mera
effektiv.
Så påyrkades år 1882, i samband med förslag till grunder för
en ny härordning, beträffande ecklesiastikstaten tillsättandet af
fördelningspastorer — i förslaget kallas de denna gång
fältpastorer — i känsla utaf behofvet af en ordentlig organisation af
hithörande arbete.
Det härordningsförslag, som förelåg för 1892 års lagtima
riksdag, förde åter fram frågan om den militära ecklesiastikstaten.
Propositionen innebar en förvandling af regementspastorernas
ställning, i det att deras fullmakt skulle ersättas af konstitutorial
och deras lön af arfvode, detta dock blott så vidt det gällde de vid
icke garnisonerade regementen och kårer anställda. Denna tanke
återupptogs vid samma års urtima riksdag, försvarsriksdagen,
som beslöt tillämpningaf dessa grundsatser på alla regementspastorer.
Redan 1902 erkände man emellertid vissa betänkligheter
vara förenad« med denna anordning med särskild hänsyn till den nu
utsträckta öfningstiden, hvilka dock resulterade endast i en ringa
arfvodesf örhöj ning.
Det är just genomförandet af 1901 års härordningsförslag,
som väcker kyrkans målsmän ur en förut nästan konstant
likgiltighet för den militära själavården.
I 1903 års kyrkomöte framkommo två eller, noga taget, tre
motioner, afseende denna först nu som en verkligt kyrklig
angelägenhet betraktade fråga. Dessa motioner vunno i hufvudsak
kyrkomötets bifall och föranledde framställning i ärendet till kungl.
maj:t.
1 Citeradt efter Förslag till bestämmelser för den andliga vårdens
organisation inom armén,afgifvet den 15 april 1908 af därförtillkallade sakkunnige,
Stockholm 1908, sid. 70. Detta arbete erbjuder värdefullt material åt den
närmast följande framställningen.
1882 års
förslag.
1892 års
förändring.
Åtgärder från
kyrkans sida.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
