Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - Ernst Nygren. Ericas Olais och andra svenskars studiebesök i Siena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN I 2 I
biskop Jakob Ulfssoti ang. kyrkliga fester.1 Mest bekant har
han emellertid blifvit genom sitt uppträdande mot Olaus Petri
och vederläggningen af dennes lärosatser.2 Ännu 1525 spårar
man honom i Hans Brasks brefväxling, men 1532 är han säkert
död, då en mäster Lars d. å. får dekanatet i Strängnäs.3
Den tredje svensken, som blifvit teologie doktor i Siena,
är Olaus Petris mera kände motståndare, Peder Gallé.
Dennes tidigare lefnadsöden äro förut bekanta genom
Annerstedt4; tilläggas bör blott, att han troligen förvärfvat sin
magistergrad, ej i Rostock, som A. antager, utan vid det nyinrättade
universitetet i Uppsala. 1498 inskrifves han nämligen vid
Leipzigs universitet samtidigt med den blifvande reformatorn
Laurentius Andreæ såsom »Petrus Gallé, Obsalensis mgr.»5 2 juli
s. å. förvärfvar han där sententiargraden,0 och 28 nov. 1500
anhåller han om inkorporation vid Siena universitet, där han
följande dag kreeras till magister in sacra theologia (III).
Tidigare än alla dessa tre har dock ännu en Uppsalakanik
bedrifvit studier i Siena, nämligen Ericus Olais senare efterträ-
1 De bref, hvari Peder Gallé och scolasticus Ericus Nicolai i Uppsala
söka åvägabringa försoning mellan de stridande, äro tryckta i Spegels
Skrif-telige Bevis, s. 74 f.
■ Detta aktstycke kom 1523 i biskop Brasks händer och är tryckt i hans
registratur i Handl. rör. Skand:ns hist. XVII, s. 135 ff. — Jfr vidare J. G.
Hallman, The tvvenne Bröder Phase, s. 21 ff.; Anjou, Svenska
Kyrkoreformationens historia, s. 75 ff. — Dalin uppger (III, s. 89), att Brask 1523
utgifvit en bok, »som han kallade EiTores Magistri olim dicti Martini
L11-theri, cum recensionibus Decani Strengnensis, v. Collect. Palmsk. ex Regist.
Gust. I. p. 21». Wieselgren, Sveriges sköna litteratur II, s. 400, har samma
uppgift, men tillägger »måhända ej utgifven»; detsamma Hallman, a. a., sid.
99. Troligen afses härmed just det ofvannämnda aktstycket.
3 Bref från Brask till d:r Nils finnas i Handl. rör. Skandals hist. XVII,
s. 215 f. (1524), XVIII, s. 265, 303 (1525). — 1532 fick Mester Larns
litte-ras collationis på Decanatum i Strengnes. Gustaf I:s Reg., 8, s. 67.
4 Upsala universitets historia I, s. 33. Till det bevis, som där (i not 2)
meddelas för ett förmodadt besök af Gallé i Rom i486, kan läggas ännu ett,
nämligen en supplik af 12/io d. å., hvari Petrus Johannis presbvter Upsalensis
diocesis anhåller om kyrkoherdeämbete i Stockholm. K. H. Karlssons afskr.
i R. A. Uppgiften är för mig ben. påpekad af doc. Carlsson.
’’ Erler, a. a., s. 425. Jfr »Laurentius Andreæ de Swecia Upsaliensis
baccalaureus», Erler II, sid. 364. — I Rostock har Gallé ej promoverats till
magister; åtminstone återfinnes han ej som sådan i dess matrikel; ej heller
i Greifswalds.
6 1498 2/’ »receptus est ad Sentencias legendas M. Petrus ex regno
Swetie, canonicus Vpsalensis.» Erler II, s. 16.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
