- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Nittonde årgången, 1918 /
133

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - Underrättelser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN I 2 I

förbigående. Det storartade från England influerade
kyrkobyggande han speciellt sysslar med börjar mot slutet af
iooo-talet och räcker till omkr. 1200, då Västergötlands behof af
kyrkor väsentligen var fylldt. Romdahl påpekar äfven i denna
utveckling på några ställen tyskt inflytande. De skulpturer,
som förf. ingående diskuterar, äro icke sällan af afsevärdt
kyrkohistoriskt intresse. Den kunglige donatorn på två tympana i
Forshem (s. 72, 73) borde enligt Romdahls datering snarast
vara Knut Eriksson. Mannen med fisken på den s. k.
»Olof-Skötkonungsgrafven» i Husaby (s. 62, 63) är säkert icke
Botvid; han är nämligen präst, och det var Botvid icke. Därmed
öfvervinnes äfven en kronologisk svårighet: Botvid dog ju
sannolikt 1120 och var helt säkert länge ett rent lokalt helgon.

— En annan konsthistorisk afhandling, Henrik Cornell,
Norrlands kyrkliga konst under medeltiden (Uppsala 1918),
framlägger och dokumenterar bl. a. ett som det synes mycket
värdefullt kyrkohistoriskt resultat. Också det är vunnet ur studiet
af de äldsta kyrkobyggnaderna. Förf. påvisar, att de tidigaste
norrländska kyrkorna äro kraftiga stenbyggnader med antingen
inbyggda eller fria torn. En sådan kyrka finnes ännu i
Söderala; andra ha funnits t. ex. i Brunflo i Jämtland (där tornet
kvarstår), Skön i Medelpad, Styrnäs i Ångermanland. På grund
af sambandet med de äldre Sigtunakyrkorna och andra liknande
kyrkor i Uppland kan denna typ dateras till midten af
1100-talet. Dess spridda förekomst tyder förf. så, att den tillhör en
missionsperiod, då sockenkyrkor ännu ej funnos utan endast
väl befästa missionskyrkor på centrala platser inom landskapen.
Sockenkyrkorna komma med en ny byggnadsperiod på
1200-talet; de äro små och enklare; nu är missionen afslutad och
sockenindelningen genomförd (kanske så högt upp som till
mellersta Angermanland). Vi skulle sålunda här få några konturer
till missionens gång i Norrland, hvarom kyrkohistorien hittills
sväfvat i fullkomlig okunnighet. — Andra punkter af intresse i
den vackra och väl illustrerade boken må här lämnas åsido.

■—- Amanuensen Otto Frödin har i uppsatsen Alvastra
under medeltiden (i Meddelanden från Ostergdtlands
fornminnes-och museiförening 1918) redogjort för sina märkliga gräfningar
i Alvastratrakten sommaren 1917. Sverkerska ättens förgätna
stamsäte har här börjat afslöjas för eftervärlden. En borgmur
och en afrättsplats ha utgräfts och därtill — hvad som ur kyrko-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:06:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1918/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free