Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - Underrättelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148
MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN I 2 I
historia och hembygdsskildringar, då och då äfven kyrkohistoriska
uppsatser af annat slag finner man här. Värdet af hvad som
presteras är väl, som naturligt kan vara, rätt ojämt, men här
ges i alla fall näraliggande samlingspunkter för det
kyrkohistoriska intresset bland prästerskapet, om hvars tillvaro icke minst
denna Årsskrift kan vittna, och som här uppmuntras till att
utnyttja det material, som ligger i församlingsarkiven eller i
den muntliga traditionen, på samma gång som intresset i denna
riktning i samband med hembygdsminnena kan sättas i gång
äfven i församlingarna. Luther och reformationen ha
naturligen i årgångarna 1917 fått ett stort utrymme. Nämnas må för
öfrigt t. ex. biskop Billings teckning af biskop Lindström
(Lund), domprosten Söderlinds uppsats om prästerskapets i
Härnösands stift ställning till den Wieselgrenska
nykterhetsrörelsen (Härnösand), kyrkoherde Lannérs hembygdsskildring
(Skara), kyrkoherde Lysanders vandring genom S:t Petri
kyrkas minnen (Lund), biskop Bergqvists teckning af Luleå stifts
utveckling 1904—17 (Luleå). Detta är endast grepp i högen.
Värdefullt är, när redogörelser bifogas för stiftsrådets
(Karlstad) eller ungdomsföreningarnas (Lund) verksamhet. I hvarje
fall: god fortsättning på hvad som lyckligt är börjadt!
•— En bok om Värmland af värmlänningar, redigerad af
H. h. Hildebrandson och Sixten Samuelsson (2 bd, 1917
—18), är ett mycket ståtligt landskapsverk. Kapitlet om
kyrkan — Den kyrkliga utvecklingen i Värmland i äldre tider af
Teofron Säve (i 1. bandet) — har emellertid blifvit ganska
knapphändigt; det går ej längre än till och med 1600-talet.
Dessutom skrifver J. E. berggren om Läseriet i sydvästra
Värmland under iSjo-talet; det gäller en väckelsepredikants,
drängen Johannes Anderssons, verksamhet, som belyses från
anhängares och motståndares sida. För medeltida
kyrkobyggnad och kyrkokonst i landskapet redogör helge kjellin
(Kyrkliga minnesmärken i Värmland). Värdefull är valdemar
vendels uppsats otn Skolväsendet. Bland de värmländska
släkter, som fått särskilda små teckningar, är en välkänd i
kyrkans tjänst: Fryxell.
— C. M. Kjellberg har utgifvit en värdefull beskrifning
af Vadstena från topografisk, historisk och konsthistorisk
synpunkt, Vadstena i forntid och nutid (1917). En myckenhet af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
