Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, granskningar och anmälningar - Utomtysk reformationshistoria. Af Hj. Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄLNINGAR OCH GRANSKNINGAR
21 *
Professor Andersen har här kommit med ett af de få större
rent vetenskapliga bidragen till reformationsminnet. Hans
uppgift är att undersöka den så olika bedömda frågan om Kristian
II Tyranns ställning till lutherdomen före hans störtande från
tronen. För att få rätt bakgrund till problemet söker då förf.
först analysera uppfattningen af kyrka och öfverhetet inom den
utgående medeltiden. Därvid opponerar han mot Riekers
kända tes, att landskyrkodömet utgestaltades i sina väsentliga
drag redan under den katolska medeltidens sista årtionden. I
likhet med Sehling: Geschichte der protest. Kirchenverfassung
(2 uppl. 1914) betonar Andersen, att vi före Luther blott kunna
tala om begynnelse till landskyrkor, om en landsfurstens
advo-catia ecclesiæ väsentligen blott så långt han kunde handla som
patronus. I slutet af arbetet kommer förf. i annat sammanhang
åter till denna för förståendet af Kristians hållning och lagar
viktiga fråga och meddelar där (s. 174 f.) ett intressant referat
af en vetenskaplig debatt om ämnet i Schriften des Vereins für
schlesw.-holstein. Kirchengeschichte mellan Hans von Schubert
och Fr. Rendtorff, hvilka med någon modifikation följa Rieker
beträffande hertigdömena Schleswig och Holstein, under det att
de båda juristerna O. Rodenberg och E. Kaufmann understryka,
att den senmedeltida landsfurstens kyrkomakt blott gällde
tempo-ralia och icke på någon punkt de verkliga
»spiritualrättig-heterna». — Förf. öfvergår från senmedeltiden till Luther och
utför teckningen om dennes tidigare uppfatt af kyrka och
öfverhet i delvis anslutning till professor Auléns »Den lutherska
kyrkoidén», med utgångspunkt från Luthers stora reformationsskrifter
och krisen i Wittenberg 1521—22. Där ställer han sig närmre
Karl Müller än Barge. Dock delar han ej det vanliga
erkännandet af Luthers »tolerans» i mars 1522; ett rätt visande ord
om praktisk tolerans höres ej från Luther. Öfverallt gör ock
förf. sin egen själfständiga tolkning af Luther kritiskt gällande.
Hela den hittills refererade delen af hans bok, 62 sidor, ger
han rubriken »For og imot Papalismens Kirkeforstaaelse og
Teokrati».
Nästa afdelning kallar han »Christiern II:s Forhold til
Wit-tenbergerne». Den är bokens centrum. Han börjar med
referat af en egendomlig reklamskrift för Wittenbergs universitet,
som trycktes 1508. Den visar, huru det nya universitetet sökte
skjuta sig fram inom det andliga lifvet i norra Europa. I samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
