Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, granskningar och anmälningar - Utomtysk reformationshistoria. Af Hj. Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄLNINGAR OCH GRANSKNINGAR
31 *
Årsskrift af mig refererade föredrag om den holländska
lutherdomens egenart. Pont vill där visa, att den holländska lutherr
domens egendomliga, från Wittenberg afvikande författning och
kult ej beror af kalvinskt inflytande utan kommit från
Württemberg-Strassburg och sålunda representerar en sydtysk form af
äkta lutherdom. W. K. hänvisar till en uppsats af Karl Müller
1912, som visar, att Württemberg i liturgiskt afseende hör till
Zürich-gruppen och fullständigt skiljer sig från Wittenberg. Sä
går den holländska lutherdomen i kultiskt afseende — och
sammaledes är enligt W. K. fallet i författningshänseende —
tillbaka på, ej kalvinskt men zwingliskt inflytande. Zwingli har
äfven större inflytande åt alla håll, än man vill antaga. — I en
annan uppsats visar W. K., att Zwingli mycket tidigt, redan
1522, offentligen förnekade sitt beroende af Luther, icke på
grund af principiella meningsskiljaktigheter utan af »taktiska»
skäl, för att ej utsätta sin sak för de politiska risker, som
beteckningen »lutheraner» kunde medföra. Att Zwingli faktiskt
som religiös reformator var beroende af Luther och i början
gjorde propaganda för Luthers evangelium, hsr O. Farner med
bindande bevis klargjort i undersökningen Zwingiis Entwicklung
zum Reformator bis Ende 1522, i Zwingliana 1913—1915. Man
kan ej säga, att Zwinglis karaktär bli större genom W. K:s
påpekande, äfven om hans handlingssätt rycker i klarare ljus. —
Till Farners undersökning knyter sig ock den artikel i
Zwingliana 1917, som närmast markerar reformationsminnets år: »Luthers
Bedeutung für die Schweizerische Reformation» af professor
rudolf Steck i Bern. Först visar denne med ett par episoder
från Bern, huru Luthers inflytande var utgångspunkt för de
reformatoriska tankarna i Schweiz oberoende af Zwingli; därpå
visas, huru Luthers namn från slutet af 1518 framträder i
Zwinglis brefväxling och redan där är det oftast förekommande, ännu
oftare än Erasmus, som eljes var Zwinglis andlige fader. Från
början skaffade sig Z. ock med ifver Luthers skrifter från Basel.
Först 1523 började Z. afvika från Luther i nattvardsläran. —
En längre uppsats af Th. Sieber behandlar Georg Stäheli,
Zwinglis medhjälpare i Zürich och sedan reformator i Weiningen.
W. köhler påbörjar en biografi af den åtskilligt gåtfulle
satirförfattaren Martin Seger von Maienfeld samt ger en del
litteraturanmälningar. Häftena prydas med ett par reproduktioner af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
