Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, granskningar och anmälningar - Joh. Rudbeck, Bibliotheca Rudbeckiana. Af B. Rud. Hall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄLNINGAR OCH GRANSKNINGAR 209 *
Enfaldiga frågor har tydligtvis ledt honom till sitt med
»tämligen stor visshet» gjorda antagande, att editionerna 1627 och
1641 af på nämndt sätt betitlade arbete — i bestämd
motsättning till ali forskning dittills — »är ett verk af västeräsbiskopen
Johannes Rudbeckius». Undertecknad har i den uppsats därom,
som ingår i nästkommande årgång af Kyrkohistorisk Årsskrift,
tagit ett mycket längre steg, och i ej ringa mån har detta
kunnat ske tack vare frih. Rudbecks nämnda lilla bibliografiska
öfversikt; före denna hade ingen enda författare hållit editioner
eller upplagor rätt åtskils, hvadan en hans undersökning af de
i många spridda bibliotek sparsamt strödda raritetstrycken var
en lyckosam och oundgängligen nödvändig gärning. Jag tror
mig veta, att han a priori icke gillar mina slutsatser i min
nämnda uppsats — han har skriftligen formulerat tviflet så:
»Skall verkligen Laurelius bli afsatt!» Men att så kunnat ske,
att biskop Rudbeckius kunnat dels verkligen bevisas vara
författare till den nämnda Enfaldiga frågor, dels häfdas vara
författare äfven till den edition upplagor (1632 —1661), som frih.
Rudbeck (såsom alla föregångare) tillskrifver Laurelius — det
är nämligen en och samma bok och edition — det har kunnat
ske icke enbart men till stor del tack vare den pietetsfulle
ätteläggens miniatyrbibliografi. Så har han dels omedelbart,
dels medelbart gifvit sin ättefader den honom med rätta
tillkommande äran i st. f. att denne hittills varit okänd inom
katekesutvecklingarnas historia, medan Laurelius — tillräckligt stor
genom sina egna stora förtjänster — tagit äfven den ära, hans
store lärare och frände skulle hafva. Jag spår och önskar ett
proportionellt lika stort utbyte af frih. Rudbecks här
merom-nämnda praktvolym.
Blott för att i ringa mån ytterligare bidraga till bokens
gagn skall jag göra några små anmärkningar, förfrågningar och
frågetecken: de gälla, af personliga skäl, mestadels afdelningen
om biskop Rudbeckius. 1) Nyttigt skulle varit, om alla och
ej blott en à två bibliotek angifvits, där författaren (utan extra
nytt besvär) visste, att de sällsyntare trycken äro till finnandes.
2) Helst som det i förordet säges, att i afdelning A upptagas
arbeten, som »författats eller utgifvits af släktmedlemmarna»,
och då det äfven i några fall verkligen i texten göres en
inskränkning eller sättes ett frågetecken rörande utgifvarens
identitet, så skulle varit välbehöfligt att långt oftare än som skett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
