Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Notiser om till redaktionen insänd litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6o
insända skrifter
KURT DeisSNER. Paulus und Seneca [Beiträge zur Förderung
christlicher Theologie XXI:2]. Gütersloh 1917. 44 sid.
Pris Mlc r.
Gångna tiders intresse att påvisa en direkt, personlig förbindelse mellan
kejsar Neros lärare och Jesu Kristi lifegne existerar ej mer för oss.
Däremot har det, icke minst just för det närvarande ögonblicket, sitt stora
värde att få en vederhäftig och strängt saklig parallellteckning af de
bägge samtida märkesmännens idévärld; tvänne hufvudrepresentanter
för två väldshistoriskt ytterst betydelsefulla strömningar ställas ansikte
mot ansikte med hvarandra. Öfverensstämmelser och olikheter mellan
stoa och kristendom demonstreras in concreto. Den vetenskapliga
diskussionen angående Paulus och urkristendomen har på senare tider så
ifrigt sysselsatt sig med spörsmålet om det inflytande mysteriefromhet
och kultreligiositet utöfvat på den store aposteln och den äldsta kristna
kyrkan, att det förvisso icke skadar att få en eftertrycklig påminnelse
0111 den nu otillbörligt mycket undanskjutna frågan: hvad betyda de
af antika filosofemer starkt influerade allmänt-kulturella strömningarna
för urkristendomen?
Deissner redogör i sin skrift enkelt och klart för de punkter, där stoisk
tankegång och kristen föreställning, den förra representerad af Seneca,
den senare af Paulus, synas komma närmast hvarandra. Förf. påvisar
likheterna, men ock de fundamentala skiljaktigheterna i fråga om
evighetstron och de eskatologiska föreställningarne, Gudsbegreppets art
och uppfattningen af människan och hennes etiska förpliktelser. Enligt
anmälarens mening kan förf. ej fritagas från en för stor förenkling vid
spörsmålet om stoans inflytande på urkristendomen.
Häftet kan med fördel sättas i handen på den bildade lekmannen; den
som intresserar sig för att gå något djupare finner hänvisningar till den
viktigare litteraturen bland de korta anmärkningar, som bifogats i slutet.
Erling Eidem.
Eduard König. Kanon und Apokryphen. Eine geschichtliche
Darstellung. [Beiträge zur Förderung christlicher
Theologie XXI:6.] Gütersloh 1917. 54 s. Pris Mk 1,40.
Den bekante gammaltestamentlige forskaren ger oss i denna lilla skrift
en koncentrerad ötversikt öfver den gammaltestamentliga kanons
till-blifvelsehistoria, de härvid verksamma hufvudfaktorerna, den olika
kanoniska digniteten hos de i det hebreiska G. T. ingående
skriftgrupperna, förhållandet mellan palestinensisk och hellenistisk ståndpunkt,
samt de olika kristna samfundens ställning till apokryfcrna.
Förf:s lärdom och akribi äro kända genom en lifslång forskaregärnings
produktion. Vid denna broschyr kan man näppeligen tala om
originella synpunkter eller nya uppdaganden. Uppställningen är ytterst
schematisk och framställningssättet torrt och tungt. I en öfversikt som
denna hade polemik mot andra vetenskapsmäns uppgifter och meningar
med fördel kunnat undvaras eller borde åtminstone väsentligt lia
reducerats. Erling Eidem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
