Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Johannes Rudbeckii katekesutveckling och dess samband med tidigare andakts- och läroböcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHANNES RUDBECKII KATEKESUTVECKLING
* I I
på den och behöfde enbart upplysning för att fortsätta på den vägen;
de mera voluntaristiska fortsätta med att utpeka hvad läsaren måste
göra för att komma in på den och sedan rätt vandra den. De förra
minnas kanske främst Jesu ord, att det eviga lifvet består i att
känna Gud, eller Luthers maning, att alla böra »förstå », — hvarvid
de hufvudsakligen understryka förståndsmomentet; de senare
minnas, att man bör vara ordets görare och icke allenast hörare.
De förra göra sig ofta möda att vederlägga villomeningar, de senare
sällan. De förra synas utgå från att lärostoffet skulle utläggas
rent och klart, de senare från att så skulle ske för »enfaldiga».
De förra äro ofta abstrakta, detaljerade, definierande; de senare
ej sällan konkreta, upptaga ej många utredningar och hafva enkla
eller inga definitioner. De förra gå gärna utöver textordens
närmaste innebörd; de senare understryka, sammanställa eller
förtydliga blott få, särskildt betydelsefulla, redan af lilla katekesen
tydligt framhäfda läropunkter och det i syfte att framhäfva dels
dessas innebörd i och för sig inför förståndslifvet, dels äfven deras
kraf på individens viljelif, dels deras värde för hanshela personlighet.
Hos några författare eller hos vissa upplagor af dessa författare
formas dessa senare egenskaper ofta under frågan: Hvartill gagnar?
I hvad syfte? Om än svaret därå ej sällan — det bör understrykas
—-blir enbart en innehållsredogörelse — så är ofta fallet hos
Rudbeckius —, så finnas i ifrågavarande böcker äfven till viljan
appellerande gagnfrågor. Och framför allt: alla följande egenskaper:
gagn-, värde- och förpliktelsebetoning, lättfattlighet samt
inskränkning till textordens påtagliga innebörd finnas samtidigt
och utprägladt framträdande hos dem, som vi här med ett
otillräckligt täckande uttryck kallat gagnbetonande. Jämförelsevis
enkla, ja mycket enkla kunna jämväl de öfriga ofta vara, men de
hafva ej samtidigt alla de öfriga egenskaperna, åtminstone ej i
sådan grad som de, hvilka direkt kräfva ställningstagande och
sinnesändring.1
Då Rudbeckius affattar den voluntära undervisningsboken
1 Wahlfisk Kateketiska undervisningen (1889, s. 44): »Någon mera
enkel, klar, folklig kateketisk undervisningsbok utom Luth. 1. katekes, har
icke funnits på vårt språk» än Laurelii Christlige Spörsmål. Det är
betecknande, att Hacklin (Daurelius II s. 123) gillar uttalandet i den tro, att det
fällts om Enfaldiga frågor. Om den sistnämnda boken liksom äfven 0111 t. ex.
Paulini Catechismus och vissa öfversatta böcker kunde Wahlfisks yttrande
fällts med minst samma berättigande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
