Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Johannes Rudbeckii katekesutveckling och dess samband med tidigare andakts- och läroböcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
B. RUF). HALL
inneligga en ändring, motiverad af den då verkligen pågående
utvidgningen i examenstillfällen.1
Intetdera alternativet, ingendera undertiteln behöfver
innebära, att boken måste vara en utanläxa för menige man. Dels
saknas i bevarade källor hvarje uttryck, som kan tolkas såsom
obligatoriskt kraf å dess inlärande af folket i.gemen eller af flertalet
unga; dels upptager »Enfaldiga frågor» på latin den anmaningen
till prästen att genom exempel åskådliggöra en viss lärosats
(verksynd mot olika bud). Ett svagt stöd för antagandet om
icke-obligatoriska kraf gifves äfven i den metodik, som troligen
Rudbeckii f. d. elev, biskop Gezelius (1666) låter åtfölja den ena
af sina katekesupplagor, hvilka utgöra en liten utvidgning af just
Rudbeckii bok; han säger, att flertalet frågestycken, »i synnerhet
där Dicta Scripturæ citeras», äro intagna »dels för konformitetens
skull vid lärarnas (prästernas) utläggning af textorden, dels för
dem spm kunna läsa i bok». Men såsom frågestycken utan
hänvisning upptager utgifvaren blott ett tiotal kortfattade svar2,
medan de öfrigas antal är sex gånger så många. Och då
Rudbeckii vän och efterträdare, Laurelius, utgifvit sin i akroamatislc
form affattade »Catechismus Lutheri med en kort förklaring»,
så betonar äfven han uttryckligen, märkligt nog, att så ej skett
»till den ända, att ungdomen skall läsa den utantill, utan att
examinator skall sålunda, som däruti af Guds ord anledningen
gjord är, förklara Luthers mening och uttydning på hvart stycke,
hvaraf följer, att ungdomen lärer svara till många nödiga och
hälsosamma frågor» . . . »Genom ett sådant samtal lära de väl och
grundligen förstå, hvad det är som de läsa, och utantill minnas.
Vårt uppsåt är godt, om det elj est rätt uttydes, begripes och utföres ».s
1 Holmius Enfalliga spörsmål (1650), affattad på grundvalen af Paulini
o. a:s skrifter, har i titeln angifvit styckena vara »nyttige för enfaldigt folck,
som intet kunna läsa eller aff widlyfftige predikningar så grundeligen dem
fatta ock begripa». VUI/tejus Enfaldige spörsmåhl (1684) blef »inrättat
för ungdomen ... til een trogen underwijsningli», och det blott för
Riddar-holms och Bromma pastorat.
2 Utom dem som redan inlärts i lilla katekesen.
3 Parænesis (1650), s. D2—3. Att det är »Catechismus med förklaring»
han afser, framgår af några anförda exempel på pastors frågeställning.
Frågorna kunde lätt formas ur början på hvarje liten afdelning; så blef arbetet
genom denna uppdelning en förtäckt frågebok. Jfr ock Laurelii intressanta
bref af "/a 1650 (om bokspridning) Westinska saml. UUB 969 n:o 72:
ungdomen skulle icke »besväras till att läsa den utantill men de som kunna läsa
i bok bruka den sig till undervisning så mycket som de själfva hafva hug
och vilja därtill». Parænesis var att anse som dess företal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
