Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Johannes Rudbeckii katekesutveckling och dess samband med tidigare andakts- och läroböcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 O
B. RUD. HALL
maningar, och huru allmänheten »förstod», — ordet taget just
i den både förstånds- och viljelifvet inbegripande betydelse, som
Luther gifvit det t. ex. i Tyska mässan och i sina katekeser. Att
clet just var biskopar och prostar, som affattade så många
katekeser, torde haft en motivering i detta kontrollerande syfte; att
vi här senare komma att frånkänna professor Laurelius, som
icke blef biskop förrän 1647 (1648), äran att hafva affattat eller
utgifvit Enfaldiga frågor och det så tidigt som 1627 eller 1632
eller 1635, har en allmän orsak i det märkliga men i sig ganska
själfklara faktum, att stiftsmyndigheten realiter ägde skyldighet
tillgodose sina menigheters behof äfven af läroböcker.1
I och med det att katekesutvecklingen så ville tjäna
stifts-och kontraktsmyndigheternas kontrollerande verksamhet, kom den
ju att bidraga till befrämjandet af homogenitet och till af hjälpande
af eventuellt föreliggande missförhållanden; präster och menighet
få ögonen upp för betydelsen och behofvet af individuell och social
viljekristendom, för tro som omskapar och som yttrar sig i
gärning. Boken får betydelse både såsom rättesnöre och såsom
läxbok för menigheten.2
Fastän så ej varit det primära syftet, torde prästmännen alltså
försökt förbereda sina församlingar och ej minst ungdomen att
kunna svara rätt just å dessa spörsmål, d. v. s. att ordagrant
inprägla dem, •—• alltså en motsvarighet till hvad fallet var i
Rud-beckii nämnda skola för fattiga flickor i Västerås, och jämväl i
viss mån en motsvarighet till hvad 1686 års kyrkolag sedan
anbefallde i fråga om de (äfven af Rudbeckius införda) hembesöken,
vid hvilka pastor enligt kyrkolagen (24 § 22) skulle »undervisa
de gamla om de frågor, han vill dem i kyrkan föreställa, på det
de må vara beredda på tjänliga svar». Så blir katekesutvecklingen
i ej få fall äfven en läxbok, och det var tydligtvis för att tillgodose
äfven denna på en gång eventuella och önskvärda synpunkt, som
Rudbeckius gifvit frågeboken dels den utomordentliga enkelhetens
form3, så att äfven de flitiga gudstjänstbesökare som icke läst eller
1 Jfr Moe a. a., s. 216, 217; Joh. Rudbeck i KA 1911.
2 Jfr hvad här senare säges i not om Sparrman och om Petrus Rudbeckii
borttagande af den latinska uppmaningen till pastor att exemplifiera vissa
lärosatser.
3 Frånräknas spörsmålen rörande lilla katekesens ordagranna
uppläsning återstå 4 ja- och nejfrågor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
