Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Johannes Rudbeckii katekesutveckling och dess samband med tidigare andakts- och läroböcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHANNES RUDBECKII KATEKESUTVECKLING * I I
på det religiösa lifvet inriktade undervisningen, men i hufvudsak
är han blott en af de många arftagarna till Luther; andra
sådana äro Rudbeckius och vissa andra framstående ledare för den
svenska kyrkan under tidehvarfvet 1580—1650. Det ådagalägges
ej minst af Enfaldiga frågor.
2. Öfversikt af och utdrag ur innehållet, ådagaläggande dels att
efterbildning ägt rum i rikt mått, dels att Joh. Rudbeckius är
författaren.
Inga af de anförda fakta peka otvifvelaktigt på att just
Rudbeckius författat den meromnämnda utredningen, om än enkelheten,
åskådligheten och viljebetonandet synnerligen väl harmoniera
med just hans predikningar och andra uttalanden. Också har
boken, så ofta den blifvit i litteraturen uppmärksammad, vanligen
tillskrifvas Laurelius1 och förväxlats med t. ex. de mera kända
»Christlige Spörsmål», hvilka ingå i dennes KO-förslag och hvilka
utkommit i nya upplagor ända in i 1800-talets senare hälft.2 —
Efter ett bestämdt uttalande i negativ riktning af H. Lundström
har först en Joh. Rudbeckii kände ättling och namne positivt utpekat
en annan författare än Laurelius: »Det torde med tämligen stor
visshet kunna antagas, att densamma [editionen 1627] är ett verk
af Västeråsbiskopen Johannes Rudbeckius att användas vid
visita-tionerna (se titeln)». Något skäl härför har han emellertid ej
uppvisat; och alla de nu kända upplagorna, sålunda äfven den här
senare aftryckta, anser han vara af Laurelius. Det citerade tillägget
om användning vid visitationerna har måhända (såsom här antydts)
icke stått i titeln å boken; det enda antydda skälet till »antagandet»
1 Alla kataloger öfver och exemplar af boken, hvilka jag sett, hafva
varit försedda med anteckningar, att Laurelius är författaren. Berömvärd
är Joh. Rudbecks inventariska redogörelse i KÅ 1911 (med en mängd
bibliografiska uppgifter). Lundström Skisser, s. 323, samt Wahlfisk Kateketiska
undervisningen, s. 44, och andra hafva talat om Christlige Spörsmål såsom
affattade af Laurelius; ej heller för detta påstående synes någon hafva lämnat
ojäfviga bevis. I detta fall, liksom i afseende å Ol. Petris En skön nyttig
undervisning, följes här bruket.^| Att den ingår i Laurelii KO-förslag och stundom
trycktes tillsammans med Catechismus Lutheri, äro ej tillräckliga skäl.
2 Bl. a. ingick den i Svebilii katekes 1689 och i Schartaus
»Undervisning», det senare åtminstone ännu år 1858. Små skiljaktligheter finnas
mellan de i Laurelii KO-förslag intagna spörsmålen och vissa senare
editioner af densamma.
2 — 18108. Kyrkohist. Årsskrift 1919.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>