Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Johannes Rudbeckii katekesutveckling och dess samband med tidigare andakts- och läroböcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHANNES RUDBECKII KATEKESUTVECKLING
* I I
På sitt i predikningarna vanliga åskådliga sätt inflikar
Rudbeckius här emellan de båda styckena om gagnet dels ett
förtydligande af huru hvar och en själf kan i detalj jämföra lagen
ochlef-vernet med hvarandra, dels en uppmaning till prästen att
lefvande-göra detta genom valda exempel och liknelser. Det förra
uttalandet påträffas ej ofta hos andra; den kände pedagogen
Trotzen-dorff har ett helt likartadt stycke förlagdt till utredningen om
bikten.1 Den sammanfattande uppmaningen till prästen
angående exemplifiering finns näppeligen hos någon annan än
Rudbeckius så kort formulerad, men framför allt den nämnde Hercko
har angifvit i korthet till hvarje bud en mångfald sådana exempel
ur bibeln och den kristna kyrkans historia för att påvisa
straffdomarna och lön för de ogudaktiga, resp. de gudfruktiga. Fullt
synas dessa ej motsvara hvad Rudbeckius önskat: att visa hur vi
själfva synda mot de olika buden; själf har han i sina predikningar
gifvit en mängd just bibliska och historiska exempel i samma
syfte som’Hercko, men därjämte har han ock med bilder och fakta
ur det dagliga lifvet visat och frågat: Hur ställa vi oss nu mot
detta budet? — hvarvid han mestadels kom till sorgliga resultat.
Så kommer han i sin bok lätt öfver till hufvudstyckets tredje,
förut antydda hufvudafdelning: lön och straff, hvarvid han dels
refererar, dels reciterar de kända slutorden till lagen å Sinai. Han
gör det alltigenom på så godt som ordagrant samma sätt som
Hercko, men denne hade afdelat framställningen i två stycken
och citerat bibelstället fore omskrifningen.2 —
I viss likhet med t. ex. den nämnda Trotzendorff och med
Nedersachens KO 1585 besvarar sä Rudbeckius å andra
hufvudstycket frågan Hvad är evangelium? med den formel, som i
mycket liknar clen nutilldags använda definitionen.
Af Herckos sex fästepunkter vid läran om Gud (»tron»),
1 Quæstiones i RBU a. a. 1:2:2, s. 847.
2 Herckos uppgift, att Jesu apostlar genom den Helige ande aff attat dem,
afvisas i Rudbeckii högtidligt formade ingångsstycke, men ett stycke
nedanför tillägger han, att apostlarna »sammanhämtat» trons delar (hvarför dessa,
enligt katolikerna och äfven enligt Luthers stora katekes och många lutherska
utvecklingar äro tolf).
Reu a. a. 1:2:2, s. 938, 243 o. f. Det är kanske af utvecklingshistoriskt
intresse, att denna fråga förbigås i Jauerkatekesen Christliche Fragstücke
1591 å andra hufvudstycket och bikten (femte h.); eljest följer den
ofta Hercko.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
