Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Johannes Rudbeckii katekesutveckling och dess samband med tidigare andakts- och läroböcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHANNES RUDBECKII KATEKESUTVECKLING
* I I
Såsom Hercko och Rudbeckius antydt i dispositionen, så
utföra de båda frågan om ifrågavarande sakramentes auktor; den
senare tillägger jämväl i hvems namn man skall döpa — tydligtvis
för att få en parallell till motsvarande båda spörsmål å
nästföregående hufvudstycket. Svaret å båda frågorna om bönen blir
emellertid detsamma, som Hercko (med en något annan fördelning)
afgifvit å den första frågan och å det lutherska spörsmålet: Hvilket
är detta Guds ord? (svaret: Matt. 28: 19, 20).1 Medan Hercko
i afseende å gagnet citerar Luthers lilla katekes, sammanfattar
Rudbeckius det i stället — lilla katekesen skulle menigheten julära
ändå — i en å den nyssnämnda definitionen å dopet eller måhända
å de första tre hufvudstyc.kena hvilande uppräkning: förståelse,
förbund, inskrifning i lifvets bok2 — hvilket han, ovanligt nog,
beseglar med ett bibelspråk (om vatten och ande). Äfven här kunna
vi något skönja Herckos föregångarskap: i det här redan gifna
citatet om skälen för oss att begära dopet. Hos båda framträder här
ock (såsom så ofta eljest) ett starkt drag af tröst åt de undergifna.
I sista, sällsynta frågan om nödvändigheten af vattnets närvaro
torde Enfaldiga frågor mindre haft i tanke speciella missbruk i stiftet
än återgått på hvad Herckos eller någon liknande katekes
framhållit i samband med frågan om dopets auktor och instiftelse:
att alla tre synliga och jordiska beståndsdelar nödvändigt måste
vara tillstädes i akten. En motsvarande fråga har Hercko tydligt
upptagit å nattvardsläran (gent emot de påfliga), men där har
Rudbeckius i stället beaktat hufvudsakligen andra principiella
differenser — ett förfarande hos Rudbeckius, som måhända varit
motiverat därmed att den lilla boken främst borde beröra
orik-tigheterna i menighetens uppfattning, icke i prästens.
\ I afseende å nattvarden angifva de båda meranämnda
katekesförfattarna Hercko och Rudbeckius, som sagdt, först disposition
(»Wie viel Stücke»; »Hvad gagn»), auktor och definition; det sker
visserligen i något olika ordning men är i detalj mycket lika utfördt.
Rudbeckii små koncisa utredningar om brödets och vinets,
lekamens och blodets förhållande till hvarandra kunna hafva en
kärna och utgångspunkt i Herckos framställning om det tredje
1 Den senares utredningar om småbarns dop och tro, om vederdöpare
och papister samt om motiveringen för hvars och ens dop går Rudbeckius
förbi; så gör han äfven i motsvarande hänseenden i femte och öfriga
hufvudstycket
2 Jfr ock Ol. Petri Saml. skr. III, s. 426.
2_I8108. Kyrkohist. Årsskrift 1919.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
