Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Johannes Rudbeckii katekesutveckling och dess samband med tidigare andakts- och läroböcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHANNES RUDBECKII KATEKESUTVECKLING
* I I
på ett stort arbetsnit hos präster och lärare. Denna böckernas
spridning vittnar jämväl, dels att de mera elementära delarna
af kristendomskunskapen redan i viss mån voro inhämtade, dels
ock att läsfärdigheten ökats. Ty väl var läroböckernas form
ero-tematisk och svaren vanligen korta, men enbart af
katekespredikningarna lärdes cle, ordagrant och i deras helhet, säkerligen af blott
få; sådant förutsatte ofta läsfärdighet, hvilket näppeligen behöft
vara fallet med textord, böner, hustaflan, korta botpsalmer och
enstaka bibelspråk.
Det nya pensum, Spörsmålen, skulle ju hjälpa individen att
»förstå». Emellertid går den följande tiden så upp i att förklara
och i att förklara förklaringen, att man i många fall glömmer höra
på Gud själf — en utveckling, som ju Rudbeckius ifrigt motarbetat
(bl. a. genom repetitionerna å lilla katekesen i början af Enfaldiga
frågor). Bibelordet, som under Rudbeckii ortodoxa tid ännu är
den ständiga utgångspunkten, källan och målet för de bästa talarna,
börjar ju senare i viss mån undanskymmas af längre teoretiserande
uttydningar och af ortodoxism. Därför måste 1686 års kyrkolag
— i likhet med hvad Luther och äfven Rudbeckius så ofta gjort —
hänvisa på nytt till bibeln, till textorden och. lilla utläggningen;
en visitator i Sundborn måste två år efter nämnda lags utfärdande
hänvisa allmänheten till att först lära lilla uttydningen; den större
finge komma i andra hand.1 Måhända kan man häri se en frukt
af och reaktion mot ifriga kateketers, biskopars, prästers och
klockares sträfvan att få Spörsmålsböckerna förklarade vara nödvändiga
bröllopskläder för dem som ämnade sig till Herrens bord.2 I
sitt KO-förslag3 hade Laurelius, den vi ju sett börja med att icke
kräfva utanläsning af katekesutvecklingen, fordrat kunskap om
den i kaplanernas barnundervisning, viel visitationer samt före
konfirmation, skriftermål och äktenskap; snart efter hans död
utestänges en man i Lundby från Herrens måltid, för att han
blott kunde textorden och syndabekännelsen — ett pensum, på
hvilket man åtminstone under Rudbeckii första tid fått tillträde
till nattvarden, ja, som blott ett mindretal då kunde recitera. 1686
1 VD A Tuna Kristi himmelfärdsdag 1688.
2 Jfr här förut t. ex. om Brenz i Würtenberg och Buzer i Hessen (å 1530
— 1540-talen) samt Resen (1636). Den sistnämndes Instructio s. G7 v:o.
Hustaflan kunde däremot enligt honom och andra få uppskjutas.
3 A. a., s. 124, 355, 400.
4 — lsins. Kyrkohist. Årsskrift. 1919.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
