Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - I. Inledande öfversikt: Miljö lör och föregångare till Rudbeckii religiösa nydaningsarbete bland menigheten - 1. Rudbeckii stifts materiella uppsving och andliga behof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN KYRKLIGA FOLKUPPFOSTRAN I JOH. RUDBECKII STIFT I I I
uppå i tid och otid, straffa, truga och förmana med ali saktmodighet
etc. [2 Tim. 4:2]».
De uppgifter, som mötte kyrkan, voro alltså öfvermänskligt
stora i synnerhet i detta stift, där väl allmoge och prästerskap nu
på egen hand lade ett betydande stycke land under svenskt välde,
men där ock det motspänstiga folket gjort mången krona och
mitra tung att bära — i detta stift, där man var i fara att glömma
kristendom, renlefnad och lärdom för ideligt penningförvärf och
under den farliga förbindelsen med irrläriga utländingar. Sinnets
mark syntes vara sedan länge obruten eller i lägervall; den tedde sig
för kyrkans nitiska representanter ofta så hård som de malmberg,
till hvilka »politici» satte sitt ljusa hopp. Det skulle vara
Rudbeckii biskopliga uppgift att böja dessa sinnen under trons lydnad,
att bereda denna mark för himmelsk skörd. Denna uppgift var så
mycket svårare att fylla, som de öfriga uppfostringsorganen:
familjen, skolan, det sociala umgängeslifvet och staten voro långt
ifrån sådana de borde vara; kyrkan måste omskapa både dem och
hvarje församlingsmedlem samt, icke minst, sina egna tjänare.1
I den mån allt detta kunde lyckas, ansåg Rudbeckius, skulle vid
sidan däraf äfven statens och individens timliga väl bli främjadt
och det så, som genom eljest inga medel (Matt. 6:33).
I fråga om flertalet sidor af tidens religiösa, sedliga och
kulturella lif känna vi mera de mörka sidorna än de ljusa, se vi oftare
de irreguljära, uppseendeväckande utslagen af ondska än de
reguljära, söckendagliga, tysta storverken af godhet och
pliktuppfyllelse. »Sedernas kraft» och »karaktärens ännu oförminskade
friskhet» framträder ej ofta inför ett till doms sittande
stiftskon-sistorium, och sällan nedtecknas för eftervärlden konkreta vittnes-,
börd om dessa dygders framträdande hos menige man i civila lifvet,
i vardagsgärningen.2
Dessa heroiska krafter funnos ju dock, och de utförde storverk
inför ali världen; men det kräfdes mycken möda, innan gnistan
1 Också firar Rudbeckius reformationens sekelminne genom att utgifva
sitt tal om prästers plikter, och vid 100-årsminnet af domkyrkans
»renovering» predikar han öfver gudstjänstens återupprättande genom Judas
Mac-kabeus.
- Jfr förordet till Haij,, Kulturella interiörer; jfr Rudbeckii klagomål
öfver tillståndet: här passim.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
