Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - I. Inledande öfversikt: Miljö lör och föregångare till Rudbeckii religiösa nydaningsarbete bland menigheten - 2. Föregångare och paralleller till Rudbeckii religiösa nydaningsarbete bland menigheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
B. RUD. HAT.L
åskådning, som ÄB Paulinus (under allt motstånd i Uppsala)
fann den allra bästa styrka däri att ban hade »själfva Kristi och
många de heligas exempel före sig». Äfven Rudbeckius står i
öfverensstämmelse med den gångna tiden och sin samtid, då han
i sin första predikan efter biskopsvalet yttrade, att vi genom att
icke tvifla och disputera utan genom att hysa enfaldig tro
efterfölja »alla heligas och kristtrognas [exempel] i alla världens tider»,
då han med gillande citerade bibelns uttryck: »De hafva byggt
det nya altaret efter som det förra var»1, eller då han sade, att
förebilden till consistorium generale »måste vara Guds ord och
antiqua ecclesiæ praxis». Han vill låta riksprästcrskapet
understryka inför regeringen, att vi skulle beskylla våra ortodoxa
förfäder för att vara heterodoxa och villfarande, därest vi i
väsentlig mån ändrade den nedärfda. KO2; t. o. m. om tiondet till
skolor och hospital ersättes med penningunderstöd, »brytes emot
Guds ord och våra förfäders lofliga statuter».3
Originalitet ansågs sålunda ej önskvärd utan t. o. m.
vanvör-dig och i viss mån skadlig; man befinner sig ju 1J2 à i sekel före
1600-talets slut, före gammalprotestantismens öfvergång till
ny-protestantism.1
Denna allmänna likhet inom det kyrkliga arbetet i alla
lutherska länder var icke blott en följcl af lärotrohet, hängifvenhet och
tacksamhet, utan den berodde i betydande mån äfven därpå, att
förmågan af egna initiativ undertryckts genom humanismens
och reformationens slaviskt imiterande studiesätt, genom den af
Melanchthon i viss mån återupplifvade skolastikens innehålls-
1 UDP 1639 25/2, s. 4. Rudbeckii pred. à 1 sönd. i adv., s. C2 v:o; jfr
a. a., s. B; Tacksäyelsepredikan 1637» v:o; t. ex. 1 Mak. 4*44 o. f. Jfr
ock att Rudbeckius citerade Jer. 6:16: »Frågen efter de förra vägar!»
Bea-tum regis sc., s. 194. RRP VI, s. 302, 334, 335. Reservation mot
efterlik-ningen märkes blott i afseende å kyrkopolitiken; där var oppositionen dess
starkare. Jfr här afd. »Panbiblicism».
2 Jfr Luthers ord i det längre företalet till stora katekesen, att vi skulle
synas förmätna och högmodiga, om vi ej nöjde oss med det nedärfda.
3 Thyselius, Handl. I, s. 136, jfr 135. I sin ryska troslära (s. 5)
framhålla Rudbeckius och Palma såsom föresyn hvad »de heliga fäder både uti
den grekiska och latinska församlingen lärt», respektive förkastat. T. ex.
Guds treenighet stödes genom utdrag ur bibeln och de apostoliska, nicenska
och atanasiauska symbola samt genom hänvisningar till de grekiska,
latinska, spartanska och asiatiska kristna. Jfr ock a. a., s. 2S, 43—44.
1 Jfr härom TRoEr/rscir, s. 527 o. f., 600 o. f.; Rodhe, s. 3 o. f. Om
påverkan jfr min exkurs om Rudbeckii katekesutveckling, s. 21 o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
