Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - I. Inledande öfversikt: Miljö lör och föregångare till Rudbeckii religiösa nydaningsarbete bland menigheten - 2. Föregångare och paralleller till Rudbeckii religiösa nydaningsarbete bland menigheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
B. RUD. HALT,
klockare-bolen samt lät undervisa folkets barn i katekes, psalmer
och evangelier. Trots detta synas Paulinus och Rudbeckius hafva
i sin läraregärning mottagit eller öfvat jämförelsevis litet
inflytande från och på hvarandra; olikheten i naturell och i filosofiska
ståndpunkter- torde varit förnämsta orsaken därtill.1 Kännedom
om det började uppryckningsarbetet i den förres stift ägde ju
e-mellertid Rudbeckius redan från sin uppväxt- och studietid samt
erhöll troligen fortsatta underrättelser därom dels vid
biskopsmötena, dels genom sin yngre broder (rektorn i Örebro och
Strängnäs).
Äfven i de öfrigas stift pågick reformarbetet, förverkligandet
af gamla önskemål. Särskildt Åbo, Linköpings och Skara må
nämnas bland dem, som segerrikt sträfva att häfda och höja sitt gamla
anseende. Och i Västerås’ stift ådagalägga Erasmus Nicolai och
Bellinus —• och i viss mån äfven ett par andra biskopar — under
halfseklet före det Rudbeckius intog deras biskopsstol, det starkaste
nit att visitera, att bestraffa alla slags synder, att förvärfva god
litteratur2 samt att påyrka drägligare ■villkor för kyrkans och
skolans tjänare — allt åtgärder, som klart åsyftade Guds rikes
befrämjande i lif och kunskap. Äfven de läto sina synoder antaga
en serie stadgeparagrafer rörande församlingarnas ledning och
vård; viktiga punkter dels i dessa kyrkostadgar, dels i för hela
landet gällande statuter upptogos sedan i Rudbeckii
stiftskonstitutioner.
Så äro de för de enskilda stiften och för landet gällande
stadgarna och besluten i allt väséntligt lika i tillämpliga delar; -—
det är nämligen ej i själfständighet vid affattandet af statuter utan
i förverkligandet af dem, som biskoparna framstå såsom
andliga småkonungar.3 — Denna såväl som annan konformitet i re-
1 Så framburo ock dessa båda vid skolkommittéarbetet 1637 delvis
olika förslag till betänkande. Men i afseende å privilegieboken och i kampen
mot consistorium generale stå de båda främst. Jfr Thyselius, Handl. II,
s. 126, 128; Bidrag, s. 43 o. f., 65 o. f.
2 Äfven KO 1571 förvärfvades. — Ett jämförelsevis väl försedt
stiftsbibliotek fanns i Västerås före 1619. Bland annat hade prästerskapet (1602)
till domkyrkan inköpt Augustini arbeten (fem band), »värda 22 daler».
Jfr ock DaaE, Trondhjems stift, s. 25, 26.
3 Jfr t. ex. den ordagranna likheten mellan Acta synodica i Stockholm
1601 och i Linköping 1602. N 1909. Jfr om Linköpings stift K Å 1914.
De statuter, Paulinus varit med om att affatta för Livland, anbefaller han
till efterlefnad äfven i ärkestiftet (synoden 1641 § 9). — I utfärdandet af en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
