Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - I. Inledande öfversikt: Miljö lör och föregångare till Rudbeckii religiösa nydaningsarbete bland menigheten - 2. Föregångare och paralleller till Rudbeckii religiösa nydaningsarbete bland menigheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IOS B. RUD. HALL
kyrkolagsförslagens inbördes likheter — likheter ofta in till
ordalagen. Så skilde sig äfven Norges KO 1607 endast i jämförelsevis
mindre mån från Danmarks 70 år tidigare KO cch det trots flera
mellanliggande tilläggsstatuter. På samma sätt blefvo i Sverige
KO-förslagen 1608 och 1619, sakligt sedt, väsentligen blott en
kopia af KO T571 — trots flera mellanliggande statuttillägg och
trots ännu flera verkligen genomförda förbättringar.1 J afseende å
omnämnandet af förefintliga eller åstundade institutioner stå de
ju ej ens så långt framme som Nova ordinantia 1575. Så t. ex.
nämnes intet om det nya slaget af klockare, som äfven vunnit
regeringens gillande och om hvilket mycket ordas i den nämnda
nya KO i Norge.2 Ej heller yttras något i detalj om allmänna
kontrollerande prediko- eller katekesexamina med menigheten
eller om innanläsning med de unga, och det trots den nyss berörda
utvecklingen och förordningarna i vårt och andra land samt trots
de åtgärder för förbättrad religionskunskap, som minst tre
biskopar redan genomfört och minst tre af de församlade snart där-
1 I afseende å den lärda skolan fingo dessa ett vältaligt uttryck i SO
1611, hvilken liksom KO-förslagen stödde sig på KO 1571 och hvilken
tillsamman med ett ratifieradt KO-förslag skulle ersätta KO. I antydda olikhet
torde man böra se ett stöd för hvad man ock af andra källor tycker sig kunna
finna: att lärdomsskolan jämförelsevis tidigt lämnat den organisation eller
åtminstone den ämnesknapphet och den i ögonen fallande torftighet, hvarom
nämnda kapitel i KO bär vittne. Också synes det ofattbart, att t. ex. de,
som undertecknat Nova ordinantia, som deltogo i kampen vare sig för eller
mot liturgien och som läto sig påverka af den religiöst-humanistiska
kulturströmningen på 1580-talet, skulle låtit sig nöja med KO:s skolschema. —
Tidens sätt att först förverkliga och sedan lagstifta kunde bäst tillämpas i
afseende å det högre skolväsendet och i viss mån å de barnrikare
småläro-verken, hvilkas förbättrande ofta kunde äga rum genom stiftschefens
direkta, personliga insatser; folkundervisningen däremot, som skulle drifvas
fram med hjälp af de hundratals olika församlingarna och deras herdar, måste
ej sällan först anbefallas (för land eller stift) för att sedan kunna verkställas.
I stadganden från Johan III:s och hertig Karls tid ■— om hvilka jfr liär afd.
Klockare — ligga en hafstång för biskoparnas insatser under Gustaf II Adolfs
tid, alldeles såsom •—- för att nämna en parallell från det högre skolväsendet
— den betydelsefulla utvecklingen af trivialskolor till gymnasier skisserats
och påbörjats redan under Sigismunds och Karl IX:s tid (statuter 1595,
1610, 1611).
2 A. a., s. 43 v:o o. f.; KO-förslaget 1604, s. 51 o. f. Äfven flera andra
kapitel äro nya i nämnda KO 1607, men stadgan upptager dock långt ifrån
alla införda förbättringar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
