Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - Allmänna delen - II. Rudbeckii panbiblicism - 1. Öfversikt af Rudbeckii utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
B. RUD. HAT.L
tvingande och brådskande praktiska uppgifter för att hinna vara
i öfvervägande grad teoretiserande och bemötande. Före
hof-predikants- och biskopstiden hade han sällan eller aldrig talat om
bibelstudiets bästa frukt, etikens rätta förutsättning och
kraftens mäktigaste utlösare, nämligen en lefvande personlig tro, en
tro, verksam i gärningar. Om detta samt om svnd, bot och
frälsning innehålla hans akademiska högtidstal föga eller intet. Detta
blir däremot grundtemat i hans predikningar, böcker,
straffaf-kunnelser och öfriga sidor af folkundervisningen och
folkuppfostran. Vetenskapens roll utbytes här mot eller glcmmes för
kyrkans och prästerskapets.1 Luthersk, lefvande »kristendom
skulle såsom en surdeg genomtränga hela vårt folks hjärta och
lif».2 Säkerligen utvecklas han äfven under biskopstiden såväl
i religiöst hänseende som beträffande intresset för folkuppfostran,
men några tydliga bevis härför torde man svårligen kunna finna.
Blott vid hans graf vittnas att Rudbeckius å dödsbädden »gladde
sig däraf, att det han hade tillförene förnummit in theoria, det
hafver han nu bättre förfarit in praxi, att han är nu (sade han)
en fast bättre och fullkomligare Theologus än någon tid tillförene ».3
Vi hafva alltså funnit Rudbeckii intressesfär växla och hans
utveckling försiggå i viss mån efter studieriktning, tidshändelser
och ämbete. Och redan är antydt, att rätt tro eller teologiskt
intresse aldrig torde — djupast sedt — saknats hos honom.
Äfven under professorstiden torde han ägt en lefvandegörande
uppfattning om trons art och betydelse. Hans genom de episkopala
folkuppfostrings-uppgifterna skärpta blick lör det centrala i
kristendomen torde jämväl hafva gynnsamt influerat dels på
stiftsledningens och prästmännens hela verksamhet, dels på det vid
stiftsläroverket (prästutbildningsinstitutionen) bedrifna arbetet för
alumnernas fromhetslif.4
1 Jfr Orationes!
2 Lundström, Paulinus II, s. 185. Jfr Rankes ord »Förhålla sig
omedelbart till Gud», anförda westman, s. 105.
8 Lenæus, Likpredikan, s. E2 v:o.
4 Källorna visa dock, som sagdt, tydligast — om än äfven det mycket
sporadiskt — hän på olikheterna. Klarare i dagen ligga vissa likheter mellan
uttalandena under olika perioder; de däri liggande tendenserna torde därför
rätt väl uttrycka djupt liggande önskemål. Sådana äro följande: Statens
ocli alla enskildas plikt är att på det allra kraftigaste gynna bildningen och
framstegen. (Detta är sålunda ej ett nyss påkommet önskemål under
episko-patet eller före privilegiestriden.) Förebildliga uttalanden och institutioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
