Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - Allmänna delen - II. Rudbeckii panbiblicism - 2. Bibelordets tillräcklighet samt dess roll i samlif och stat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
B. RUL). HALL
Staten borde liksom den enskilde breda kläder och palmer på Kristi
väg; den skulle stödja och eventuellt exekvera kyrkotukten, skulle
ekonomiskt och rättsligt säkerställa kyrkans sig alltmer
utvidgande arbete samt — först och främst — upphöra att beröfva den
de arbetets timliga förutsättningar, dem hon af ålder ägt och t. ex.
genom fromma testamenten erhållit.1 Äfven för staten skulle
alltså bibeln vara rättesnöret, ja framför allt för staten, framhäfver
Rudbeckius: »I synnerhet är den h[eliga] skrift [re]kommenderad
och [an]befalld öfverhetspersoner, som andra skola regera och
förestå, att de den flitigt läsa och därefter sina undersåtar regera
och förestå skola».2 Staten bör sålunda vara ej blott ett
rätts-och humanitetssamhälle utan jämväl en Gudsstat, en
hjälpinstitu-tion till gudsrikets utbredande. Och jämväl för dess behof
var-bibeln tillräcklig.3 Af prästens läppar skulle man fråga lagen,
ty han är en Herren Zebaots ängel; så anför Rudbeckius och hans
samtid många gånger ett i hans bibel med fetstil tryckt ord af
Herren4. Inför förbittrade rådsregeringsmedlemmar (1636) stå
han och Paulinus trygga citerande bibeln: Vi äro legati Christi.5
Knappast å någon tid och ort torde Guds ord hållits så högt
och varit så allt dominerande, varit så genomgripande för
åskådning och verksamhet, så åtminstone till afsikt och sträfvan
grundläggande för alla lifvets områden som hos 1590—1640-talens svenska
prästerskap eller i hvarje fall hos dess bästa ledare. Också är denna
tid en period af religiös renässans — om än denna renässansrörelse
grep långt flera än den verkligen omskapade. Panbiblicismen gaf
kraften att låta 1600-talets förra hälft blifva en enda serie af
monumentala förverkliganden6, medan 1500-talets flesta decennier
1 Åsikten att önskemålen om testamenten till kyrkan skulle vara
katoliserande är ohållbar. Behofvet, nödläget, utvecklingstendenserna
nödvändiggjorde dem allt för ofta. Lundström, Unders., s. 55. KÅ 1914, s.
168; N 1791, s. 57 § 5. Ol. Petri, Saml. Skr. I, s. 417; »Artiklar» å Gottland
1611, Wallquist, II, s. 522. Beatum regis sc., s. 14.
2 Predikan 30/7 1615 (vid Pleskov), s. A2 o. f.
3 Jfr t. ex. Rudbeckii första predikan öfver Samuels böcker samt
Beatum regis sc., s. 119. Jfr Karl XI:s ord att om prästen stödde sig på Guds ord,
hade konungen intet att säga däremot.
4 Mal. 2:7; Hes. 3:7; 5 Mos. 17:9. Tacksäyelsepredikan 1637, s. D 2.
Nie. J. Bothn., s. B3 v:o. Jfr Beatum regis sc., s. 266, 60, 61. Kyrkan bör
stå öfver hvarje statsbildning; hon kan och får ej nöja sig ens med en
statskyrkas ställning.
5 RRP VI, s. 336.
6 Torpson, s. 15: Norrländsk KO var endast »ett uttryck för präster-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
