Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - Allmänna delen - II. Rudbeckii panbiblicism - 3. Kristendomskunskapens betydelse för individen - C. Katekesutanläsning en undervisningsmetod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156 B. RUL). HALL
edition: För eder i synnerhet, I, »som intet kunnen läsa, intet köpa
den stora boken [=bibeln] och ingen tid hafven henne utrannsaka,
litet kunnen förstå den vidlyftigheten eller litet kunnen minnas
däraf, så hafver han [= Gud] låtit samma stora bok . . . för
Eder skull tillhopa draga och i en kort summa författa [ = affatta]
uti denna Catechismo, som fördenskull ock heter den lilla bibeln,
den gement [ = vanligen] kallas abc-bok, uti hvilken är
fullkomligen, klarligen och korteligen uti fem eller sex stycken på tre små
blad författadt allt det som uti den stora kyrkobibeln står, som vår
salighet och ett kristligt lefverne nödtorfteligen belangar »^
Detta de oskolades bibelkompendium, som de sålunda icke
kunde läsa innantill, måste de inprägla utantill; medelvägen, att
»förstå» den, att med egna ord redogöra för innehållet, kunde anlitas
först såsom en följd af kunnandet, icke såsom en förutsättning för
detsamma.
Att minnets anlitande måste gå före den tydliga uppfattningen
och logiska bearbetningen på hvilket som helst område, däri äro
Luther och reformationens män barn af sin tid, af latinskolan,
humanismen och Ouintilianus. Man stödde sig härvid tydligen på
iakttagelsen af huru allmänheten och ungdomen med den tidens
och gångna tiders bildningsmedel lättast tillägnade sig kunskaper;
satsen »Cognitio verborum prior, rerum potior» måste — till sin
förra del —• af tekniska skäl ännu gälla länge och det i synnerhet
för kristendomskunskap.
M»i.$5 Det är i anslutning till mångsekelgammal praxis och till Luthers
maningar om ordagrant inhämtande af för sådant inlärande
formulerade stycken, som utanläsningen sedan under århundraden kom
att vara — och måste bland analfabeter vara — vida mer
ofrånkomlig, än hvad den blifvit i latinskolorna. Inom de senare höjdes
ännu länge —vare sig alumnerna hade eller icke hade egna böcker —
krafvet på ordagrann minneskunskap (mest i de viktigaste ämnena,
t. ex. grammatiken). Så t. ex. fordrar dels prästerskapet inom den
svenska skolkommittén 1637, dels den berömda SO 1649 — den
s. k. Joh. Matthiæs SO — ordagrann utanläsning af det viktigaste
1 Företalet till katekesen i psalmboken 1627, s. 3, 4. Jfr a. a., s. 1 o. f.
om skälen till katekesstudium; särskildt s. 5. Om »Catechismi stora nytta
och djupsinnighet» citeras Syr. 24: 32—39: »Detta är förbundets bok . . .
däraf visheten utfluten är» . . . såsom motto å Paulini Catechismus,
Christe-ligh I/äros . . . Hufwd Stycker (1644).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
